Följande blogginlägg är undersökning och jämförelse mellan alla de svenska juridiska ordböckerna som finns utgivna:*

Juridikens termer (ca 5800 ord) - T. Andersson m.fl. (2015), ISBN: 978-91-47-11219-7
Norstedts Juridiska Ordbok : Från A till Ö (x ord?) - S. Martinger, (2013), ISBN: 9789139103899
Juridikens begrepp (ca 3500 ord) - S. Melin, (2013), ISBN: 9789176786505
Juridik - ord och begrepp (ca 1000 ord) - K. Lundberg m.fl., (2017), ISBN: 9789152347355
Juridiska ord och begrepp (ca 1900 ord) - A. Rembe m.fl., (1998), ISBN: 9789164801159

[*] Detta inlägg kanske kommer vara obsolet om ett x antal år i framtiden då utvecklingen verkar gå mot att fler och mer enhetliga gratis juridiska ordlistor kommer finnas tillgängliga på internet både av myndigheter och företag (som t.ex. här, här och här. Och inte minst AI verktyg kommer att finnas för att förklara juridiska uttryck (finns dock inget sådant AI verktyg än). Det nuvarande begränsningarna dock med de digitala ordlistorna inte är att dem inte är lika omfattande i mängd av antalet termer och brister i kvalitet av beskrivningar. Därav finns det en anledning till att undersöka de juridiska ordböckerna).

Syfte: Att undersöka och analysera de svenska juridiska ordböckerna som finns utgivna utifrån ett juridiskt perspektiv och rekommendera en bok som är bäst lämpad för juriststudenter.

Urvalskriterier av materialet: I undersökningen har det gjorts ett urval av fem juridiska termer som man som juriststudent har kommit i kontakt med och behandlat under utbildningens gång. Följande urvalskriterier av orden har använts: Ett mycket typiskt svenskt juridisk uttryck som även används inom processrätten men även utanför processrätten, en juridisk princip som egentligen kan betyda två olika saker beroende på rättsområdet, en mycket vanligt förekommande straffrättsligt uttryck, ett juridiskt latinskt uttryck, och ett typiskt avtalsrättsligt anglosaxiskt juridiskt uttryck.

Metod: De fem olika juridiska begreppen har slagits upp i respektive ordlistor och sedan jämförts. Kommentarer på varje beskrivning av varje ord har gjorts med hänsyn till nedanstående värden (bedömningskriterier). Sedan har en samlad bedömning gjorts utifrån alla kommentarerna där till sist en slutsats har gjorts om vilken bok jag rekommenderar mest.

Bedömningskriterier av ordböckerna för denna recensionen: Klarhet, korrekthet, tydlighet och fullständighet.* **

[‘] En lingvister skulle nog vilja skjuta sig själv i huvudet och ifrågasätta ovanstående metod och kriterier. Detta är dock en simpel och ytlig praktiskt undersökning med en inriktning till jurister och framförallt juriststudenter.

[**] Det finns ett djupare värde här och det är det pedagogiska värdet i ordböckerna ska ses som ett hjälpmedel och verktyg i att inte bara förstå utan också kunna fördjupa sig i juridiska uttryck. Även om dessa ordböckerna mestadels är fokuserade på att bestämma den juridiska bestämmelsen av ett ord så missar de oftast att ordet kan vara väldigt nödvändigt att förstå och behärska utifrån det allmänna språkbruket också.

Fem juridiska uttryck ur ovanstående ordböcker som jämförts:

1. yrkande = enl. processr. terminologi en av part till rätten riktad framställning, att rätten ska meddela dom av visst innehåll, t.ex. att motparten ska betala en skuld
2. yrkande = är en av part framställd begäran av myndighet ska meddela avgörande av visst innehåll. Åklagaren kan t.ex. yrka att domstolen ska döma den tilltalade för bedrägeri till fängelse. Likaså kan i ett tvistemål käranden t.ex. yrka att domstolen ska förplikta svaranden att till den förre utge visst kapitalbelopp jämte ränta, varpå svaranden yrkar att käromålet ska ogillas
3. yrkande = Parts begäran att *domstolen ska meddela *dom eller *beslut med visst innehåll. I *tvistemål ska en ansökan om *stämning bl.a. innehålla ett bestämt *yrkande. I *svaromålet ska *svaranden ange i vad mån *kärandens yrkande medges eller bestrids – i senare fallet också grunden för detta. Vid *huvudförhandlingen ska sedan *käranden framställa sitt yrkande och svaranden ange om han medger eller bestrider detta. I *brottmål ska *åklagaren framställa sitt yrkande vid huvudförhandlingen. Det vanliga är att detta görs genom att gärningsbeskrivningen i *stämningsansökan läses upp. Av denna framgår även det straffstadgande åklagaren åberopar.
4. yrkande = Ett tydligt förslag eller fordran som framställs i en beslutande församling, t.ex. domstol, bolagsstämma eller politisk nämnd.
5. yrkande = begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll.

Kommentar:

Juridikens termer: (+) Benämner vilket rättsområdet det handlar om som korrekt återger betydelsen utifrån en processrättslig ram (-) Är endast definierat utifrån en processrättslig ram. Tar inte i anspråk på att ett yrkande även kan användas utanför processrätten.
Norstedts Juridiska Ordbok: (-) Benämner inte vilket rättsområdet det gäller. (-) Behöver nödvändigtvis inte betyda att begäran är riktad till en myndighet t.ex. kan ett yrkande göras till en skiljedomstol som är ett privat organ. (+) Tillför två exempel för att beskriva ordet utifrån en typisk juridisk kontext.
Juridikens begrepp: (-) Missar att ett yrkande inte endast behöver avse en begäran av ett visst innehåll till domstol. (+) Tillför två typiska processrättsliga exempel för det processrättsliga förfarandet,
Juridik - ord och begrepp: (+) Ett försök att ta ett helhetsgrepp att även definiera ordet utanför sin typiska juridiska kontext (-) Behöver inte endast avse en församling utan ett yrkande kan vara riktad till en ensamt beslutande person.
Juridiska ord och begrepp: (-) Se svar på 2 (ovan).

1. täckningsprincipen = 1. grundläggande princip för exekutiv auktion av fast egendom, enl. vilken fastigheten inte får säljas utan att alla fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna får full täckning. Jfr Lägsta budet. 2. Straffr. princip som innebär att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet bör täcka hela den rättsstridiga gärningen, vilket innebär att gärningsmannens verklighetsbild måste överensstämma med den verklighetsbild som styrks i en rättegång. Föremål för täckning, inom ramen för en rättsstridig gärning, är: rekvisit för straffbelagd gärning, att erforderlig gärningskontroll föreligger, att gärningen strider mot svensk lag sam att ingen omständighet som gör gärningen tillåten föreligger.
2. täckningsprincipen = är detsamma som täckningsgrundsatsen.
täckningsgrundsatsen = säger att vid exekutiv försäljning av fast egendom ska skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten. Om så inte skulle vara fallet får Kronofogdemyndigheten godta inropet endast om samtliga berörda sakägare medger det.
3. täckningsprincipen = Priset för en *fastighet ska ge alla *sakägare, med bättre rätt än exekutionssökanden, full *betalning (full täckning) vid en *exekutiv försäljning. Täckningsprincipen anger alltså det lägsta pris som fastigheten får säljas för (inklusive förrättningskostnader). Jfr *skyddsbeloppet, *övertagandeprincipen.
täckningsgrundsatsen = *Täckningsprincipen.
4. täckningsprincipen = Vid försäljning av fast egendom på exekutiv auktion får inte fastigheten säljas om inte de panthavare med bättre rätt än den som begär den exekutiva försäljningen får fullt betalt för sina fordringar.
5. täckningsprincipen = vid exekutiv försäljning av en fastighet måste —> skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen.

Kommentar:

Juridikens termer: (+) Lyckades beskriva ordet att det betyder två skilda saker i olika rättsområden.
Norstedts Juridiska Ordbok: (-) Lyckades inte förmedla att begreppet även finns i ett annat rättsområde (+) Gör en hänvisning till en juridisk synonym. (-) Fattades en korsreferens till synonymen täckningsgrundsatsen.
Juridikens begrepp: (-) Se minus i 2 (ovan). (-) Har låtit bli att göra en korsreferens till täckningsgrundsatsen (+) Försöker att pedagogiskt förklara vad ordet betyder, vilka rättsverkningar det har och vilket rättsområdet det används i.
Juridik - ord och begrepp: (-) Se minus i 2 (ovan).
Juridiska ord och begrepp: (-) Se minus i 2 (ovan).

1. uppsåt = straff. beteckning på en av de två i straffrätten förekommande skuldformerna. U. kan i allmänna termer uttryckas som att gärningsmannen agerar med “vett och vilja”, men den straffr. begreppsbildningen är mer specifik än så. Uppsåtsbegreppet preciseras i svensk rätt numera genom de tre uppsåtsformerna Avsiktsuppsåt, Insiktsuppsåt och Likgiltighetsuppsåt. Jfr Personlig Oaktsamhet
2. uppsåt = förekommer som direkt, indirekt och eventuellt uppsåt. Numera accepteras i praxis också likgiltighetsuppsåt.
3. uppsåt = (*Dolus) Avsikt. Det finns olika uppsåtskrav för *brott. Direkt uppsåt krävs bara undantagsvis för ansvar. För en åklagare bör, beroende på bevisläget, prövningen och argumentationen ske i denna ordning: *direkt uppsåt, *indirekt uppsåt, *insiktsuppsåt och *likgiltighetsuppsåt.
4. uppsåt = En skuldform. T.ex. om någon begår en handling med avsikt att den ska få viss följd handlar personen med uppsåt, dolus. Det gäller att ett brott för att vara straffbart måste ha begåtts uppsåtligen om inte något annat är föreskrivet. Vid vissa brott anges i lagen att även oaktsamhet, culpa, är tillräckligt för straffansvar.
5. uppsåt = dolus, avsikt, inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Sådant föreligger när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera.

Kommentar:

Juridikens termer: (+) Det står i första meningen att det är beteckningen på två av de förekommande skuldformerna. Vilket sätter uppsåtsbegreppet i sin helhetskontext till att det används för att beskriva en straffrättslig skuldform. (+) Har med det äldre uttrycket “vett och vilja” och försöker beskriva betydelsen av det om det har med gärningsmannens handlande att göra. (-) Se anmärkning (nedan).
Norstedts Juridiska Ordbok: (-) Lyckas inte förmedla vad ordet betyder eller hur det används. (-) Se anmärkning (nedan).
Juridikens begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym om vad ordet betyder. (+) Försöker förmedla en juridisk metod om hur man traditionellt stegvis prövar uppsåtsformerna. (-) Se anmärkning (nedan).
Juridik - ord och begrepp: (-) Se anmärkning (nedan).
Juridiska ord och begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym (+) Beskriver att om att begreppet handlar om gärningsmannens insikt för sin gärning kommer få en viss effekt (-) Missar att begreppet ingår i en skuldform (-) Se anmärkning (nedan).

Anmärkningar: Ingen av ordböckerna lyckas förmedla att: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt är de modernare termerna för direkt, indirekt och eventuellt uppsåt.

1. ex officio = på tjänstens vägnar; på eget initiativ (av myndighet).
2. ex officio = kan översättas med på tjänstens vägnar. Ska något av domstol eller myndighet beaktas ex officio betyder det att myndigheten eller domstolen agerar på eget initiativ och något påpekande från par inte är nödvändigt.
3. ex officio = På ämbetets vägnar eller på eget initiativ. Förkortas e.o. När en domstol eller annan myndighet ska beakta något ex officio innebär det att de är skyldiga att agera utan att någon har begärt det.
4. ex officio = En myndighet ska i vissa fall på eget initiativ, om det är nödvändigt, agera utan att någon begär det.
5. ex officio = “å tjänstens vägnar”. Om något ska beaktas ex officio är domstolen eller myndigheten skyldig att agera utan att någon begärt det.

Kommentar:

Juridikens termer: (-) Förmedlar inte om det innefattar en skyldighet för myndigheten att agera eller inte.
Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Pedagogiskt och tydligt hur begreppet översätts samt vad det betyder och på vilket sätt det används.
Juridikens begrepp: (+) Har två olika översättningar samt en förkortning. (+) Pedagogiskt och tydligt vad uttrycket betyder och hur det används.
Juridik - ord och begrepp:
Juridiska ord och begrepp:

1. letter of intent = (avsiktsförklaring), förklaring vari någon säger sig ha en viss avsikt, exempelvis att ingå ett avtal el. att vid behov fullgöra en annans förpliktelse. Den som avger ett L. eftersträvar ofta en sådan utformning att L. å ena sidan är så förtroendeingivande sm möjligt men å andra sidan inte ålägger den förklarande någon förpliktelse.
2. letter of intent = är ett begrepp vilket alltmer används i avtalsrättsliga sammanhang och som kan översättas med avsiktsförklaringar. Dylika förklaringar brukar ofta utgöras steg på vägen till ett slutligt avtal. För det fall avtal inte kommer till stånd uppkommer frågan om eventuella rättsverkningar, företrädesvis i form av skadestånd, kan drabba den part som avgett någon typ av avsiktsförklaring. Något säkert svar kan inte ges enligt svensk rätt och praxis på området är fortfarande ytterst mager.
3. letter of intent = En förklaring av någon att någon har viss avsikt. Förklaringen är ämnad att inge förtroende angående ett förhållande utan att samtidigt vara förpliktande för förklaringsgivaren. Emellertid har dylika förklaringar blivit allt vanligare och ofta kommit att betraktas som ett förberedande avtalsskede, dvs. innan slutligt avtal ingås. Det har därför diskuterats om inte förklaringen kan få vissa rättsverkningar om avtal uteblir. Rättsläget är ännu så länge oklart.
4. letter of intent = Inför större affärer mellan näringsidkare upprättas ibland ett dokument där en eller flera av parterna gör en avsiktsförklaring att ingå avtal.
5. letter of intent = avsiktsförklaring, ett dokument där parter som förhandlar bekräftar sin avsikt att vid ett senare tillfälle sluta ett avtal med varandra.

Kommentar:

Juridikens termer: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det typiskt används. (-) Förmedlar inte en bild om hur rättsläget ser ut på det avtalsrättsliga området.
Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Pedagogiskt uttryckt (+) Förmedlar en bild av rättsläget.
Juridikens begrepp: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Förmedlar en bild av rättsläget.
Juridik - ord och begrepp: (+) Förklarar en typisk kontext begreppet används i (-) Förmedlar inte en bild av rättsläget. (-) Förklara inte de typiska rättsverkningarna som är associerade med ett sådant avtal.
Juridiska ord och begrepp:

Slutsats:

Det är tydligt att ingen av de juridiska ordböckerna är allenast fulländad. Då denna undersökningen egentligen visar på om man verkligen vill förstå ett juridiskt ord på djupet utifrån dessa ordböckerna så finns det en mening i att använda flera av böckerna eftersom att kompletterar varandra. Det är tydligt att det inte finns en enhetlig kvalitet av innehållet i någon av de enskilda böckerna då varje beskrivningen varierar i kvalitet från ord till ord. Vad som då återstår är en relativ bedömning om vilken bok som är bättre eller sämre än de andra.

Denna undersökningen är framförallt riktad till juriststudenter med hänsyn till deras praktiska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom Norstedts Juridiska Ordbok inte lyckades eller ens försökte att förklara vad ordet uppsåt betydde. Vilket jag anser är ett minimum krav man borde kunna ställa på en juridisk ordbok. Inte minst när det är ett så pass vanligt uttryck. Så kan jag av det skälet inte rekommendera den. Detta trots att boken lyckades förklara ordet “letter of intent” bättre de andra böckerna. Detta återspeglar till den ovannämnda analysen om att ingen av böckerna är ensamt perfekt.

Om man ser till antalet ord i böckerna så ser jag att Juridikens termer innehåller överlägset mest antal ord (5800 ord jämförvis med 3500, 1900 och 1000 ord). Sett till ovanstående utredning så är det därmed den boken jag kan rekommendera.*

OBS! Jag kan dock konstatera att du som student skulle få ett hjälpmedel i dina studier om du åtminstone skulle äga en av dessa böckerna än om du inte skulle äga någon av dem. Det är min varma rekommendation att du införlivar en sådan till dina studier. Så även om jag endast i denna undersökningen har rekommenderat en bok så tar undantar det inte att de andra böckerna också kan fungerar som ett hjälpmedel i studierna.

[*] Dock tog denna undersökningen inte i beaktning kostnaden på ovanstående böcker vilket givetvis är en viktig faktor när man som student väljer att införliva en ordbok.