JUNO:s AI tjänst släpptes den 25:e September i år.

Den affärsjuridiska byrån Vinge sedan Januari i år är en av de första som började använda ett juridiskt AI-verktyg i sin verksamhet. Nyhetsbyren lexnova lanserade även en AI tjänst i April i år. Och jag skulle inte utesluta att en del andra byråer redan nu använder sig av AI-tjänster eller åtminstone kommer att börja göra det kommande året. Man kan i alla fall konstatera att detta året var det året som AI har fått genomslag som ett juridiskt verktyg i Sverige.

Med lanseringen av chatGPT i slutet av November 2022 förstod man att det då bara vara en tidsfråga inom en kort tidsrymd om att det skulle komma en AI som var anpassad för juridisk sökning av material och problemlösning. I ett blogg inlägg från förra sommaren skrev jag om att jag var med och beta-testade ett AI-verktyg. Och förstod redan då att utvecklingen hade gått sprikrakt uppåt.

Man förstod att det bara skulle vara en tidsfråga tills Norstedts Juridiks med sin JUNO tjänst (som har tillgång till den med gedigna databasen av rättskällor) skulle utveckla en AI tjänst. Och nu är den tjänsten här (dock inget som vi studenter har tillgång till ännu). Men att den finns innebär ett paradigmskifte skulle jag vilja säga. Nästa paradigmskifte är när företag kommer att lansera juridiska AI-verktyg så att vanligt folk får tillgång till något liknande också öppet på webben. Det kommer att förändra allting för åtminstone privatpersoner och göra juridiken åtminstone tillgängligt till vanligt folk (en form av “access to justice”). Detta är en utveckling som jag som juriststudent välkomnar och det tar bort lite av juristernas kunskapsövertag och makt genom att åtminstone ge en chans åt att göra juridiken och sina rättigheter mer åtkomlig för gemen man. Att jurister ska vara de enda som sitter på detta tydliga maktövertaget (kunskapsövertag) har jag aldrig tyckt varit normalt eller hälsosamt för ett samhälle. Sjukt att vi lever just nu i en tid där man får se och vara med i denna förändringen. Detta i sin tur kommer kunna knyta an till starkare rättsstatligaprinciper, rättssäkerhet och det demokratiska systemet i sin helhet.

Exempel på vad JUNO:s AI tjänst kan göra redan nu (undra då vad den kommer kunna göra när den har vidareutvecklas i framtiden?

Prompt: “Förklara skillnaden mellan taleändringsreglerna i brottmål respektive tvistemål?”

Inledning
Frågan om taleändring är en central och komplex det av processrätten, både i brottmål och tvistemål. Taleändring innebär att en part under pågående rättegång ändrar sitt yrkande eller de omständigheter som åberopas i stöd för yrkandet. Reglerna för taleändring skiljer sig mellan brottmål och tvistemål, och dessa skilinader är viktiga att förstå för att kunna navigera rättsprocessen effektivt.
Taleändring i tvistemål
Huvudregel och undantag
Enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) får en väckt talan i princip inte ändras. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel. Käranden får ändra sin talan om
1. Omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd. Käranden kan kräva annan fuligörelse än den som ursprungligen yrkats, om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden
2. Fastställelseyrkande: Käranden kan yrka fastställeise enligt 13 kap. 2 § andra stycket RB
3. Ränta eller annan tilläggsförpliktelse: Käranden kan kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen
4. Nytt yrkande på väsentligen samma grund. Käranden kan framställa ett nytt yrkande om det stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet
Dessa undantag är dock föremål for vissa begränsningar. Om ett nytt yrkande framtals efter att huvudförhandlingen påbörjats eller målet på annat sätt företagits avgörande, får det nya yrkandet avvisas om det inte utan olägenhet kan provas i målet. Ett yrkande enligt första stycket 2 eller 3 är att tillåtet i högre rätt.
Prejudikat och rättspraxis
I NJA 2016 s. 737 tillät Högsta domstolen (HD) en taleändring i en försäkringstvist där Företag A ändrade sitt yrkande från en fullgörelsetalan till en fastställelsetalan. HD konstaterade att en sådan ändring är tillåten om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. HD fann att de nya omständigheterna hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som Företag A ville göra 2.
I NJA 1990 s. 660 tillät HD en taleändring efter klanderfristens utgång i en arrendetvist. HD bedömde att de nya yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund som de ursprungliga yrkandena, vilket är tillåtet enligt 13 kap. 3 § RB. HD betonade att en liberal tillämpning av reglerna om taleändring är lämplig i detta fall.
Litteratur
Litteraturen bekräftar att reglerna om taleändring i tvistemål är komplexa och att de syftar till att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. Enligt "Processens ram i tvistemål är det viktigt att undvika utdragna och tidsödande processer genom att begränsa möjligheterna till ständiga positionsbyten av parterna. "Rättegång. Andra häftet förklarar att undantagen från huvudregeln i 13 kap. 3 § RB tillåter vissa förändringar av yrkarıdet och grunden för talan, särskilt om en ny omständighet inträffat under rättegången
Taleändring i brottmål
Huvudregel och undantag
I brottmål är reglerna för taleändring mer restriktiva jämfört med tvistemål. Enligt 45 kap. 5 § RB får åklagaren inte ändra åtalet till att avse en annan gärning än den som omfattas av átalet. Åklagaren kan dock justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det inte innebär att en annan gärning åtalas.
Jämförelse mellan brottmål och tvistemål
Flexibilitet och restriktioner
En av de mest framträdande skillnaderna mellan taleändringsreglema | brottmål och tvistemål är graden av flexibilitet. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är betydligt mer restriktiva. Detta beror på att brottmål ofta involverar allmänna intressen och rättssäkerhetsaspekter som kräver en striktare kontroll över processen.
Nytillkomna omständigheter
Både i brottmål och tvistemål kan nytillkomna omständigheter utgöra grund för taleändring. I tvistemål kan käranden ändra sitt yrkande om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. I brottmål kan åklagaren justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det intè innebär att en annan gärning åtalas.
Rättspraxis
Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen. I NJA 2019 s. 600 tillät HD en målsägande att höja sitt skadeståndsyrkande i högre rätt på grund, av en justering av åtalet. I NJA 2016 s. 737 tillät HD en taleändring i en försäkringstvist där nya omständigheter hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som käranden ville göra.
Slutsats
Sammanfattningsvis är reglerna för taleändring i brottmål och tvistemål utformade för att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är mer restriktiva och fokuserar på att upprätthålla en strikt kontroll över processen. Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen.

Frågan är: När kommer AI bli ett verktyg för juriststudenter? Och hur kommer juristutbildningen behöva anpassa sig efter juridiska AI-verlktyg? För det är oundvikligt att utbildningen kommer behöva behöva tänka om ordentligt här - tänker insitutionerna rätt så kan de lyfta utbildningsnivån på en helt annan höjd här än tidigare. Men det kräver en helomvändning med vad de får fokusera på i utbildningen. Detta är åtminstone min förhoppning till framtidens blivande jurister.

Källor: [1], [2], [3], [4], [5]