Ända sedan jag började på juristprogrammet har jag undrat hur juridisk rådgivning ser ut i mål där det juridiska utfallet förefaller så självklart att målet aldrig borde ha nått hela vägen till huvudförhandling.

Jag kan inte låta bli att tänka på vissa huvudförhandlingar som jag har närvarat vid eller läst om, där jag börjat ifrågasätta de juridiska ombudens rådgivning eller den tvistande partens ego. I sådana fall undrar jag om klienten har fått bristfällig information eller rentav vilseletts av sitt ombud – eller om klienten helt enkelt agerar av ren egoism. Ibland kanske det blir blandning av alla tre. Här är min lista på underrättsavgöranden som aldrig borde ha gått till huvudförhandling:

Nordnet ./. Vinge (Stockholms tingsrätt T 3470-23)

Detta fall är ett skolboksexempel på en tvist som, enligt min mening, aldrig borde ha prövats av tingsrätten. Jag kan bara spekulera i varför det ändå gick vidare dit. Domskälet speglar de kunskaper som alla juriststudenter i Umeå förvärvar under T1 (avtalsrätt) och T3 (associationsrätt). Utfallet blev en solklar förlust för käranden, som förlorade 1,5 miljoner kronor.

Referat (finns även här)

Företaget Nordnet AB anlitade advokatbyrån Vinge som rådgivare i samband med ett beslut från Finansinspektionen. Beslutet skulle överklagas till kammarrätten, men Vinge missade överklagandefristen. Nordnet valde då att stämma Vinge i allmän domstol för vårdslös rådgivning och yrkade på ett skadestånd om 80 miljoner kronor. Som invändning har Vinge framhållit att det finns en skiljeklausul mellan parterna och att tingsrätten därmed saknar behörighet att pröva tvisten, vilket framgår av Vinges allmänna villkor.

Nordnet hävdar att det inte fanns något giltigt skiljeavtal mellan dem och Vinge. Vinge har som bevisning hänvisat till sina allmänna villkor, som innehåller en skiljeklausul. Dessa villkor har skickats via e-post och fakturor samt funnits tillgängliga på Vinges hemsida. Nordnet har även invänt att den representant som ingick avtalet med Vinge saknade behörighet att ingå ett skiljeavtal.

Tingsrättens bedömning:

“Sammantaget anser tingsrätten att kraven på vad som får anses ha varit skäliga åtgärder för att uppmärksamma Nordnet på att Vinge använder allmänna villkor i det här fallet bör sättas relativt lågt. De allmänna villkoren fanns vid avtalets ingående på Vinges hemsida. Tidigare samma dag som avtalet ingicks skickade Y ett mail till X. I mailsignaturen fanns information om bl.a. Y:s kontaktuppgifter. Det fanns även en hänvisning på engelska till Vinges allmänna villkor. Hänvisningen var delvis skriven med versaler och hade en klickbar länk till Vinges hemsida i en annan färg än den övriga texten.”

“Det är ostridigt att X på grund av sin ställning, som ansvarig för gruppen för regelefterlevnad på Nordnet, var behörig att ingå uppdragsavtalet för Nordnets räkning [...] Under alla förhållanden borde Nordnet dock ha insett risken för att Vinge uppfattade att X var behörig att ingå uppdragsavtalet på de villkor som anges i Vinges allmänna villkor, men har trots det inte klargjort om det fanns en begränsning i behörigheten. Vinge har därför i vart fall haft befogad tillit till att X var behörig att ingå skiljeavtalet för Nordnets räkning.”

Man född 1972 ./. Kvinna född 1986 (Uppsalas tingsrätt FT 6736-22)

OBS! Det bör nämnas att inget ombud var närvarande vid denna förhandling. I stället verkar parterna ha företrätt sig själva.

Referat (finns även här)

En man hade stämt en kvinna och yrkat, i första hand, att få tillbaka pengarna för ett lån som förfallit till betalning. I andra hand hade han yrkat att: "överföringen avsåg köp av tjänst och att Y inte uppfyllt sin del av avtalet. Överföringen på 10 000 kr avsåg förskott på betalning för tjänsten. Eftersom Y inte utförde tjänsten ska pengarna återgår till honom. Tjänsten var att Y skulle ”vara hans ikväll” och ”hotellnatt i Stockholm. […] I tredje hand har X gjort gällande att han har rätt att återfå beloppet till följd av förutsättningsläran och att Y bedragit honom på pengarna.”

Motparten bestred yrkande: “Y har som grund för sitt bestridande anfört att det inte varit ett lån utan köp av sexuell tjänst och därför, som tingsrätten förstår det, ett avtal som inte förtjänar rättsordningens skydd.”

“Av den skriftliga konversationen mellan Y och X den aktuella morgonen framgår att X skrivit ”Jag vill ha dig 10 är ok om du visar att du vill”. På det har Y svarat ”Swisha mig 10 papp Så är du min ikväll”

Tingsrättens bedömning

“Att köpa och att försöka köpa sex är en brottslig gärning. En person som väljer att begå en brottslig gärning ska inte kunna få hjälp av rättsordningen för att få tillbaka pengar han förlorat på grund av sin brottsliga gärning. Tingsrätten finner därför att avtalet mellan X och Y saknar rättsverkan. X talan ska därför ogillas i sin helhet.”

Länsförsäkringar Västerbotten ./. Delete Service AB (Umeå tingsrätt T 3073-22)

Bakgrund:

Länsförsäkringar är försäkringsgivare åt byggbolaget OF Bygg. År 2018 utförde OF Bygg en ombyggnad av Folkets Hus i Umeå och anlitade Delete AB som underentreprenör för bland annat betonghåltagning. Under arbetet uppstod en skada på en hiss i byggnaden. OF Bygg bekostade reparationen av hissen, och Länsförsäkringar har därefter ersatt bolaget för större delen av kostnaden genom försäkringen. Nu kräver Länsförsäkringar regressersättning från Delete AB, som anses ha vållat skadan.

Allmänt vad käranden har uppgett samt parternas inställningar.

Vid betongsågning används kylvatten för att kyla sågbladet, som blir hett på grund av friktionen. Sågningen frigör även betongdamm. Under arbetet med en betongsåg blandas kylvattnet med betongdammet och sprids på omgivande ytor. Därför ska betongsågare noggrant täcka det omkringliggande arbetsområdet med plast. Den 5 december 2018 upptäckte en hissmontör att betongvatten hade runnit ner i hisschaktet och förorenat hissens maskinella utrustning. Hissens ytor var belagda med stelnat betongdamm. Föroreningarna ledde till att hissen slutade fungera (se bilder nedan). Parterna är oense om huruvida Delete AB vållade skadan på hissen, omfattningen av skadan samt vilket belopp den uppgick till.

Ostridigt i målet:

Betongsågning torde ha ägt rum någon gång mellan kl. 20.00 den 4 december och kl. 04.00 den 5 december 2018. Hisschaktet var inte öppet på något annat ställe än vid hålet efter håltagningen. Betongvattnet kan därför inte ha kommit in i schaktet och runnit ner på hissen på något annat sätt.

Stridigt i målet:

LF hävdar att Delete AB var den enda entreprenör som utförde rivnings- och håltagnings- arbetet på den aktuella platsen och tidpunkten i byggnaden. Delete AB hävdar att det fanns emellertid andra entreprenörer som arbetade på samma ställe under samma tidsperiod
Den skadade hissen var nyinstallerad i september 2015 och var således cirka tre år gammal vid skadetillfället. Hissen hade fullgod funktion innan Delete AB utförde sitt arbete. Delete AB vitsordar inte att hissen var i fullgod kondition innan den aktuella skadan inträffade.
Delete AB hävdar inför arbetenas påbörjande genomförde Delete AB de åtgärder som var påkallade för att säkerställa att arbetena inte skulle skada angränsande byggnadsdelar. Detta skedde genom att ytor inom arbetsområdet plastades in samt genom att täcksidor monterades runt den del som skulle sågas.
Delete AB kan inte vitsorda att de ska hållas ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen.

Tingsrättens bedömning

“Genom förhören med X och Y har det framkommit att ingen annan entreprenör befann sig på samma ställe som Delete AB när betonghålsågningen genomfördes. Även Z har bekräftat att ingen annan entreprenör var på plats när de genomförde betonghålsågningen.”

“Har Delete underlåtit att skydda omgivande byggnadsdelar när de arbetade på platsen och därigenom agerat vårdslöst och orsakat skadan på hissen? Det har genom förhören med Z och Ö framkommit att avsikten inledningsvis var att betonghålsågningen av hissen och trappen skulle ske i ett svep men att det i stället gjordes i två etapper. Genom förhörsuppgifterna har tingsrätten vidare funnit det utrett att omgivningen visserligen plastades in inför sågningen av hissen, men att detta togs bort inför att sågningen av trappen skulle göras. Genom Z och Å:s uppgifter är det enligt tingsrätten utrett att någon inplastning av hissen inte var gjord när betonghålsågningen av trappschaktet genomfördes”.

“En vecka efter skadehändelsen, närmare bestämt den 12 december 2018, hölls ett byggmöte […] Vid mötet närvarade bland annat Å från OF Bygg och Ä för Delete. Av protokollet från byggnadsmötet framgår bland annat följande (se bild nedan):

“Även om de inblandade parterna varit oense om innebörden av denna skrivning tyder skrivningen enligt tingsrätten i vart fall på att parterna i någon mån i anslutning till skadehändelsen varit överens om att skadan på hiss 4 orsakats av Delete.”

“Är Delete ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen? Folkets hus har anlitat OF Bygg för att genomföra renoveringen av Folkets hus. OF Bygg har i sin tur anlitat Delete för betonghålsågningen av trappschaktet och hisschaktet. Som konstaterats ovan har Delete orsakat en skada på hiss 4. Av det sagda i förening med de mellan parterna tillämpliga föreskrifterna och ABT 06 följer att Delete är ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen.”

“Av försäkringens villkor framgår att något åldersavdrag inte ska göras av en hiss under de första 25 åren. Hissen var ny år 2015. Något åldersavdrag ska därför inte göras […] Delete ska därmed betala det yrkade beloppet till Länsförsäkringar.”

Juristbyrån Zakon AB ./. Hasseludden AB (Stockholm tingsrätt FT 3685-23)

Bakgrund

En juristbyrå hade bokat hotell och spa för sina anställda på Yasuragi. I tjänsten ingick tillgång till Yasuragis japanska bad. Redan första dagen avbröt byrån vistelsen och väckte sedermera talan vid Stockholms tingsrätt mot Yasuragi, med yrkande om att den köpta tjänsten skulle hävas på grund av väsentligt fel i tjänsten. Totalt yrkade juristbyrån ersättning om 15 417 kronor, varav 4 500 kronor avsåg återbetalning av köpet, 918 kronor för resekostnader för byråns två anställda och 9 900 kronor för tre timmars tidsspillan för de två anställda.

Vad som hänt

Juristbyråns anställda och andra gäster hade blivit tillsagda när de samtalade med varandra i det japanska badet, vilket upplevdes som påtagligt obehagligt och otrevligt. Eftersom ingen av de övriga närvarande personerna vid händelsen hade hörts, var det svårt att bedöma tillförlitligheten av uppgifterna, särskilt de mer subjektiva delarna om hur allvarligt personalens beteende upplevdes. Tingsrätten konstaterade att det var bevisat att de blivit tillsagda och att de upplevde detta som obehagligt, men att det inte kunde fastställas hur pass allvarliga tillsägelserna var. Båda parter hade åberopat bilder av Yasuragis skyltar för de tysta avdelningarna, och tingsrätten bedömde att det framgick tydligt att det skulle vara tyst. Detta framgick även av bokningsbekräftelsen som byrån fått från Yasuragi. Med beaktande av Yasuragis förhållningsregler, att dessa var tillgängliga för byråns anställda, och att det inte fastställts hur ingripande personalens tillsägelser var, bedömde tingsrätten att byrån inte hade bevisat att det förelåg ett sådant väsentligt fel i tjänsten att avtalet kunde hävas. Eftersom byrån inte hade rätt att häva avtalet, hade de heller inte rätt till skadestånd. Käromålet ogillades därför.