Följande blogginlägg kan ge en kort inblick hur vägen till ett förhandsavgörande kan se ut. Syftet är att ge en kort överblick om hur en juridisk förändring kan te sig i en djungel av händelser som kan leda till normprövning. Historien som kommer fram är en kompott av artiklar från media och rättsliga beslut:

Umeå tingsrätt var den första domstolen i Sverige som nekade utlämningen av allmänna handlingar till ett företag vars affärskoncept är att publicera sådana handlingar som en databastjänst för bakgrundskontroller:

Företaget hade begärt samtliga B-måls domar mellan 1 Januari–18 December 2023 men fick avslag av lagmannen Anders Carlbaum med hänsyn till att det skulle strida mot GDPR:s regelverk. Beslutet kom senare till att överklagas till Hovrätten för Övre Norrland som fastslog tingsrättens beslut.
Företaget prövade återigen att begära ut domarna, denna gången mellan 1 Januari–29 December 2023 där de sedan fick avslag av lagmannen på Umeå tingsrätt, Mikael Forsgren. Beslutet överklagades inte.

Sedan hovrättens beslut skedde det en kedjereaktion där t.ex. två tingsrätter och en hovrätt även låtit bli att göra utlämningar till bolag som ämnar på ett eller annat sätt att publicera domar eller förundersökningsprotokoll i sina databastjänster.

En prövning kom upp i Attunda tingsrätt 2024. En man dömdes den 17 januari 2011 för brott och domen för det aktuella brottsmålsavgörandet fanns tillgängligt på Lexbase. Brottmålsavgörandet har gallrats från det offentliga belastningsregistret och nu ville mannen att Lexbase skulle ta bort honom från deras databas. Lexbase nekade honom borrtagandet och detta ledde till en stämning som utmynnade i att domstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. (Finns en hel flashbacktråd där man kan följa mannens stämning)

Intervju med lagmannen Mikael Forsgren om varför gav avslag till företaget bakgrundskontrollen.se begäran om att få ut 900 brottmålsdomar (citat från podden ”rättsfallet inifrån” (2024-02-13)

Mikael Forsgren (lagman): “Mitt resonemang i detta beslutet är ganska enkelt helt enkelt egentligen. Och det är att GDPR är en dataskyddsreglering… om man kan anta att den som… ehrm.. begär ut handlingar eller uppgifter inte kommer att röja p.g.a. sekretess […] kan inte riktigt hitta något stöd för att det skulle va… finnas ett allmänt frikort från GDPR. Så svaret är att jag… kan inte hitta ett stöd för att det finns ett frikort.”
Reporter: “Men det har ju hittills betraktas som ett frikort så att säga bland många aktörer. Även av myndigheter att har man ett utgivningsbevis, då.. då kan man inte eh... eh.. vare sig neka själva utlämningen eller eh, publiceringen i deras databaser.”
Mikael Forsgren: “Nä å jag har inte, jag kan inte förstå vart det kommer ifrån. Jag har verkligen försökt… förstå det. Jag kan inte se att, det finns inget stöd i hur lagtexten är utformad i alla fall. Däremot finns det vissa regler som… som säger att om det uppstår konflikt mellan olika regelverk då kan den svenska, den svenska lagen om tryckfrihetsförordningen eh, ha företräde. Men det, av det följer inte något allmänt frikort av vad jag kan se.”
Reporter: “Umeå tingsrätt är ju då den första domstolen i Sverige som nekar utlämningen av brottmålsdomar på det här sättet. Men lagstiftningen har inte förändras. Varför har ni väntat till nu?”
Mikael Forsgren: “Jaa, å det är en fråga som jag själv.. har… funderat på också. Jag som sagt eh… jag är domare i allmän domstol och håller huvudsakligen på med helt andra frågor än offentlighet och sekretess. Ehrm… och jag fick den här förfrågan på mitt bord och började borra ner mig i den och landade i den här tolkningen av rättskällorna som ett beslut utmynnade i. Ehrm… Jag har … ehh… har väl helt enkelt inte haft en övernämnd på och det tror jag gäller ganska många. Man måste se, se den här problematiken för att kunna göra någonting åt det eller fatta det här beslutet. Det är i mångt och mycket masshantering det här. Och en massa ting som har ökat över tid… ehrm.. och med volym följer ju också att man ställer frågor om vad kan det här få för konsekvenser för människor å, och… GDPR syftar ytterst till att eh, skydda mänskliga rättigheter och den personliga integriteten. Det har ju även kommit en dom från EU-domstolen från ett par år sedan mot Lettland ehrm som kanske inte fått tillräckligt uppmärksamhet vad den egentligen innebär. Så svaret är att jag fick förfrågan nu och har inte själv sett de här problemen tidigare.”
Reporter: Men just brottmålsdomar. Vad är det så att säga som är känsligt i dem?”
Mikael Forsgren: “Det finns jättemycket känsliga uppgifter. Dels att dömas för brott eh är ju en känslig uppgift, särskilt över tid om man gjort sig skyldig till brott. Och om den väldigt långt senare är tillgängliga för framtida arbetsgivare eller familj eller så, så kan det vara väldigt integritetsmässigt. även brottsoffer förekommer, och det förekommer uppgifter om hälsa [ohörbart] å väldigt ofta missbruk […] så domarna är fulla av uppgifter som är, är känsliga.”
Reporter: “Man kanske vill reglera hur uppgifterna sprids och hur de publiceras i olika databaser. Men i det här fallet så handlar det om att överhuvudtaget inte lämna ut uppgifterna. Kan man inte göra det i första steget och sedan reglera nästa steg, själva publiceringen i ett senare skede?"
Mikael Forsgren: “När jag har funderat på det här nu under de senaste veckorna så kan jag tycka möjligen det är en liten sammanblandning utav saker för att yttrandefrihetsgrundlagen gäller ju framförallt just offentliggörandet av uppgifter å meddelarfrihet [ohörbart]. men innehåller ju inte nån uppgift… inga regler alls om utlämnande av allmänna handlingar ehh… så att… vår skyldighet, vi, domstolen är också skyldiga att följa GDPR. Och en utlämning av handlingar är också en behandling av personuppgifter ehrm. Så att vi får ju inte lämna ut uppgifter om vi tror att de kommer hamna i strid med GDPR. Och GDPR ger inte något generellt undantag för att… bara för man har ett utgivningsbevis. Däremot finns det ju regler om generella undantag som vissa artiklar, ganska många artiklar om det är journalistisk verksamhet ehrm. Men det följer direkt av GDPR. Men begreppet utgivningsbevis följer inte av GDPR som är ett inhemskt svenskt påfund.”

Jag kommer följa utvecklingen av detta förhandsavgörandet och uppdatera blogginlägget om ca 2 år när förhandsavgörandet kommer in.