Igår avkunnade HD dom i det så kallade snippamålet och konstaterade att ett rättegångsfel hade begåtts. HD återförvisade därför målet till hovrätten för en ny prövning, både vad gäller skuldfrågan och skadeståndsfrågan. Syftet med detta blogginlägg är att belysa de perspektiv och den uppståndelse som förmedlats i media kring hovrättens första avgörande, det s.k. snippafallet.

Urval av perspektiv presenterade i detta blogg-inlägget taget från media om snippadomen

Detta urval har gjorts utifrån relevans för påverkan eller potentiell påverkan samt olika synvinklar. Benämningarna på perspektiven och sammanfattningarna är subjektiva och förenklade, och det är fullt legitimt att kritisera dem. Sammanfattningarna är exempelvis generaliserade och förmedlar tydligt ett omdöme. En uppenbar kritik mot detta är att min subjektiva prägel naturligtvis begränsar tolkningen och förståelsen av ursprungskällorna. Trots detta vill jag belysa den rättssociologiska och juridiska vinkel som visar hur brett ett hovrättsfall kan påverka olika aktörer i samhället, samt ge några lärdomar för främst juriststudenter om hur komplex juridiken och dess samverkan med samhället och rättssystemet egentligen kan vara. Detta är tyvärr något vi inte riktigt lär oss på juristutbildningen utan snarare vid sidan om studierna. Jag hoppas att sådana perspektiv kommer att få större utrymme i utbildningen för framtida juriststudenter. Denna korta redogörelse av perspektiv ger också inblick i hur media förenklar och omskriver uttalanden, vilket kan vara bra att ha med sig som jurist i fråga om mediaträning.

Redogörelse av de processuella och de mediala händelseförloppen (Uppdaterad 2024-03-06)

(2023-02-23) Snippadomen avkunnades av Hovrätten för Västra Sveriges i mål B 6074-22.
(2023-02-25) Journalisten Oisin Cantwell på Aftonbladet skrev en kolumn med titeln "50-åring frias från barnvåldtäkt – rätten fattade inte vad en snippa är", vilket satte igång ett ramaskri i hela Sverige.
(2023-03-20) Domen överklagades till HD av riksåklagaren Petra Lundh.
(2023-05-15) HD beviljade prövningstillstånd.
(2023-11-17) HD avkunnade dom i målet och återförvisade det till hovrätten för ny prövning gällande skuld samt skadeståndsfrågan.
(2024-03-06) Hovrätten för Västra Sveriges i mål B 6983-23 en fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade dömdes till våldtäkt mot barn till 3 års fängelse.

Domskälet i snippa domen (Hovrätten för Västra Sveriges i mål B 6074-22):

”Hovrätten har alltså funnit att åklagarens påstående att X fört sin hand innanför målsägandens shorts och trosor, hållit på hennes snippa och haft ett finger inne i snippan är styrkt. Påståendet vilar som framgått av det föregående på vad måls- äganden uttryckt under polisförhör. Målsäganden har emellertid då inte förklarat närmare, vare sig i ord eller på annat sätt, vad hon avsett med ”snippan”. Inte heller någon av de förhörspersoner som enligt vad som framgått talat med henne om händelsen har sagt vad hon kan ha menat med det uttrycket. I avsaknad av besked om målsägandens uppfattning om innebörden av ordet snippa får man falla tillbaka på den betydelse ordet får anses ha i allmänt språkbruk, där det är ett vardagligt uttryck för kvinnans yttre könsorgan (se Svensk ordbok, 2021). ”Snippa” ska därmed inte förstås som syno- nymt med ”vagina” eller ”slida”, som i ordböcker beskrivs som ”kanal som förbinder de yttre könsorganen med livmodern.

Målsägandens återkommande svar under polisförhören om att X med ett finger ”kom in i snippan” kan alltså inte tas till intäkt för att han förde in fingret i hen- nes slida, och det gäller även när man beaktar att hon i inledningen av det första förhö- ret uppgav att han kom in i snippan ”typ långt inne”. Till bilden hör nämligen också att hon på fråga om hur långt fingret kom in svarade att det var svårt att förklara. Osäker- heten om målsägandens upplevelse i nämnda avseende förstärks av innehållet i den nyss nämnda promemorian från brottsanmälan, närmare bestämt uppgiften om att hon inte visste om X ’tog in fingrar i henne.’ Det är följaktligen inte styrkt att X har penetrerat målsägandens underliv.”

Av domen framgick även en skiljaktig mening från en hovrättsassessor:

”Vid en sammanvägning av åklagarens bevisning bedömer jag att bevisningen är så stark att den i sig är tillräcklig för slutsatsen att X berört målsäganden på det sätt som åklagaren gjort gällande. X är motbevisad i fråga om händelseförloppet och hans uppgifter fråntar inte åklagarens bevisning dess värde. Lika med tingsrätten bedömer jag att det är styrkt att X vid två tillfåällen den 13 juni 2021 fört in sin hand innanför målsägandens shorts och trosor, hållit handen på hennes snippa och haft ett finger inne i hennes snippa […] Målsäganden har inte närmare beskrivit vad hon menat med att fingret varit i hennes snippa, och har heller inte förklarat vad hon menar med uttrycket snippan. Målsäganden har dock uppgett att hela handen varit på snippan och fimngret inuti snippan, samt att X varit långt inne i snippan. Målsäganden har även visat med sina händer hur detta gått till genom att hålla handen utsträckt med handflatan uppåt och samtidigt höja upp ett fmger. Jag bedömer att målsäganden inte kan tolkas på något annat sätt än att hon menar att X trängt in i hennes vagina med ett finger. Att målsäganden genomgå- ende använt ordet snippa som begrepp för hela sitt könsorgan och inte förmått att uttrycka att det varit fråga om en penetration med vuxna ord framstår som naturligt sett i ljuset av hennes ålder. Jag vill således döma X för våldtäkt mot barn.”

Genus- samt åldersperspektivet om domarna:

“66,2 år är medelåldern på domarna som inte begrep vad en snippa är […] En av juristdomarna är 68 år och har egentligen gått i pension. Ytterligare en lagfaren domare är 60 medan de två nämndemännen är 75 respektive 62. […] Femte domare i detta mål, som ville fastställa det treåriga fängelsestraffet. Det är en tillförordnad hovrättsassessor. Den här domaren är en 30-årig kvinna.”

Sammanfattning: Medelåldern för fem av de sex domare som friade var 66,2 år, där samtliga av dem var män medan den domare som ville fälla den tilltalade var en 30-årig kvinna.

Källa: Oisin Cantwell, “66,2 år är medelåldern på domarna som inte begrep vad en snippa är”, 2023-02-26, https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/5BWRd1/66-2-ar-ar-medelaldern-pa-domarna-som-inte-begrep-vad-en-snippa-ar

En av rådmännens perspektiv efter domen

Swishjournalisten Joakim Lamotte intervjuade rådmannen Lars Arfvidsson, som var en av domarna i hovrättens prövning av målet: Joakim: “Men som om flickan hade sagt slida i stället eller vagina i förhör... då hade han kanske dömts?” Lars: “Då hade bedömningen kanske blivit en annan, ja".

Sammanfattning: En av juristdomarna som deltog i avgörandet betonade att de var osäkra på begreppet "snippa" och att utgången möjligen hade blivit en annan om flickan hade använt en synonym.

Källa: Joakim Lamottes facebooksida, 2023-02-27, 11:49.

Hovrättens ordförandes perspektiv på domen till media:

“Lagmannen Åke Thimfors försvarar domen och säger att beviskravet inte varit uppfyllt […] -Det här handlar om ifall man tycker att beviskravet är uppfyllt. Det tyckte hon, det tyckte inte vi, säger han. [Reporter]: Hur resonerade ni gällande ordet snippa? – Åklagarens åtal innehöll detta uttryck snippa. Det berodde på att målsägande själv sagt det, men det blev aldrig någon närmare konkretion än så. Hon använde det ordet där hon blivit berörd, men ingen ställde frågan vad hon menade med ordet snippa. Till bilden hör också att det var ett förhör på Polismyndigheten som spelades upp inför domstol. Det gjorde att domstolens ledamöter inte hade någon möjlighet att fråga vad som närmare avsågs, säger han och fortsätter: – Då kunde man tänka sig att en tioårings vokabulär inte är så utvecklat och jag kan tänka mig att folk tycker det är upprörande. Men man kanske kan visa med tecken eller papper och penna för den som leder förhöret. Det såg inte vi under förhöret. Då uppstod en osäkerhet var på hennes könsorgan beröring förekommit. [Reporter]: Är inte snippa ett vedertaget uttryck? – Ja, det är mycket möjligt att det är det. Men som framgick från domen skrev vi där att vi lutar oss mot vad allmänt språkbruk betyder. Det finns olika ställen på kvinnans yttre könsorgan och det kan vara olika allvarligt beroende på var beröringen är. Åklagarens åtal gällde ett enda brott nämligen våldtäkt mot barn. Man kunde tänkt sig att åtalet haft en variation med andra typer av sexualbrott. Det fanns inget sånt påstående vi kunde ta ställning till. Flickan beskrev själv att fingret var ”långt in”, var inte det beskrivninge nog? – Det är så här att det förekom två förhör med flickan. Jag minns inte precis hur långa de var, men inte helt kortvariga. Hon beskrev det på lite olika sätt. Just det uttryck du sa nu skrev vi upp, men det fanns också andra uttalanden som talade i annan riktning och de antecknade vi i domen också. Hon hade vid något annat tillfälle sagt att hon var osäker på om det ens hade förekommit. Hon beskrev vid något annat tillfälle att hon inte visste om den åtalade mannen tagit in fingrar i henne."

Källa: Emil Forsberg, Johanna Sundbeck, “Domarens svar: ‘Kan förstå att det verkar konstigt’”, 2023-02-27, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/2BjjGy/juristdomaren-visste-inte-vad-snippa-betyder-forsvarar-domen

Åklagarens och därtill ordförandens perspektiv om huvudförhandlingen:

Eva Lotta Swahn: "Ehhh och när jag fick frågor om det och sa att jag har lagt in ett andrahandsyrkande om sexuellt ofredande då fick jag en kommentar, eller en fråga... ja en anmärkning från hovrätten om att det var väl magstarkt. Med den frågan och det ordvalet innan så fick jag känslan att hovrätten inte tyckte att det skulle vara där. […] Man kan rimligtvis säga att jag kände mig pressad att inte vidhålla andrahandsyrkandet.”
“Hovrättens ordförande Åke Thimfors tillbakavisar dock att han skulle ha uttryckt sig så. – Jag minns inte att jag ska ha sagt att något var magstarkt. Det jag kan ha sagt är att det var långsökt, säger han. Thimfors anser inte heller att han skulle ha pressat åklagaren till att stryka andrahandsyrkanden. – Vi vill inte förta parten den möjligheten. Vi ville inte skicka någon signal om att krympa ambitionen hos åklagaren.”

Sammanfattning: Åklagaren kände sig [utifrån en professionell social kontext] pressad av att ta bort sitt andrahandsyrkande under huvudförhandlngen. Ordförande tillbakavisade påståendet med en halvdaskig invändning.

Källa: Matilda Nyberg och Hjalmar Ekberg Skog, “Åklagaren i snippa-domen: Kände mig pressad att släppa sexuellt ofredande”, 2023-03-01, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/aklagaren-snippa-domen-inte-rattssaker-kande-mig-pressad

Det politiska perspektivet och nämndemannaperspektivet i kölvattnet av domen:

“Socialdemokratisk topp kallade nämndemännen till ”coachning” – hjälpte dem att säga upp sig som nämndemän – nämndemännen i hovrätten lämnade sina uppdrag efter snippa-domen. […] Vi sökte upp dem båda två, säger Mattias Jonsson, ordförande för S i Göteborg. Samtalen ledde till att nämndemännen skickade in sin avskedsansökan - på partiets brevpapper.”
“[Nämndemännens] Förbundsordföranen: ‘Handlar om otillbörlig påverkan av nämndemännen’ […] Han berättar att han tagit del av ett ”sammanfattande mejl” innehållande citat från och information om vad som egentligen sades på mötet mellan nämndemännen i den uppmärksammade ”Snippa-domen” och ledande S-politiker i Göteborg. – Det samtal som nämndemannen hade med mitt kansli bekräftar egentligen bara det som har sagts från första stund. Det här har handlat om vad jag kallar för otillbörlig påverkan från politiskt håll.”

Sammanfattning: En socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande för partiet i Göteborg, påverkade nämndemännen att säga upp sig från sina uppdrag. Politikern förnekade att han uppmanat till uppsägning och använde istället eufemismen "coachning" i uttalanden till media. Nämndemännens förbundsordförande, som tagit del av en nedskriven sammanfattning av mötet, har dragit slutsatsen att otillbörlig påverkan har skett – det vill säga att en politiker (den lagstiftande makten) har utövat påtryckningar på den dömande makten.

Källor:

Fotografi: Magnus Hallgren. Grafik: DN.. DN, "S-topparna kallade nämndemännen till ”coachning” – hjälpte dem att säga upp sig”, 2023-03-03, https://www.dn.se/sverige/s-topparna-kallade-namndemannen-till-coachning-hjalpte-dem-att-saga-upp-sig/
William Eriksson, "Förbundsordföranden: 'Handlar om otillbörlig påverkan av nämndemännen'", 2023-03-10, https://www.dagensjuridik.se/nyheter/forbundsordforanden-handlar-om-otillborlig-paverkan-av-namndemannen/

En språkvetares perspektiv på domen:

Patrik Hadenius: ”Orimlig användning av en ordbok. –Jag läste domen och jag förstår den inte, allt är klart och tydligt fram till slutet av domen där det plötsligt står det att det är oklart vad flickan menar med snippa, säger språkvetaren Patrik Hadenius och fortsätter: – Inget av vad flickan beskriver är oklart. Hon beskriver händelsen i både prepositioner och adverb, som visar precis var det här fingret på ett obeskrivligt och outhärdligt sätt befann sig. Det framgår tydligt att det handlar om ett övergrepp som också beskrivs av den 10-åriga flickan på ett sätt som förväntas av ett barn, säger Hadenius”.

Sammanfattning: En språkvetare har granskat domskälet och konstaterat att brottsoffrets uttalanden och kommunikation inte var oklara, utan tvärtom tydliga i betydelsen av termen ”snippa.” Vidare påpekas att kontexten, särskilt när ett barn uttrycker sig, är något som vuxna måste ha i åtanke vid tolkning.

Källa: TV4, “Språkakuten om ordet snippa: ‘Helt orimlig tolkning’”, 2023-03-02, https://www.tv4.se/artikel/7HbxP3VnodcvLnV6W5j3TV/sprakakuten-om-ordet-snippa

Perspektivet från tidigare praxis på domen:

“Hovrätten för övre Norrland dömde våldtäktsfall [från 2016] – gjorde en annan bedömning kring ordet snippa”

Sammanfattning: Det finns tidigare avgöranden från samma instans där ordet "snippa" har lett till fällande dom.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/hovratten-for-ovre-norrland-domde-i-liknande-valdtaktsfall-gjorde-en-annan-bedomning-kring-ordet-snippa

Ett möjligt alternativt juridiskt perspektiv på gällande rätt:

“Lagstiftaren talar om underliv – snippa måste förstås som underliv […] I det aktuella målet är det rekvisitet ”annan sexuell handling” som ska matchas av vad man skulle kunna sammanfatta, typ, ”finger i snippa”. För att ta reda på vad som lagstiftarens ändamål och syfte med detta rekvisit var bör man i första hand vända sig till lagens förarbeten. Det gör jag nu, till skillnad från hovrätten. I förarbetena (se prop. 2004/05, s. 136) till 6 kap. 4 § anges följande exempel avseende vad som kan falla in under rekvisitet. Orala och anala samlag och att föra in föremål, fingrar eller en knytnäve i en kvinnas underliv. Det första som kan noteras är att det inte nämns någon vagina eller slida, även om jag självklart inte ifrågasätter att de är underkategorier eller likande till det större begreppet för området; underliv. Vad som däremot nämns som en handling vilken kriminaliseringen avser skydda barn ifrån är att någon för in fingrar i barns underliv.”

Sammanfattning: En docent i straffrätt argumenterade om att domarna hade utifrån den tidigare propositionen kunnat teleologiskt kunna tolka in snippa som underliv och därmed fälla personen för våldtäkt.

Källa: Johanna Eriksson, “Lagstiftaren talar om underliv – snippa måste förstås som underliv”, 2023-03-03, https://www.dagensjuridik.se/nyheter/analys-lagstiftaren-talar-om-underliv-snippa-maste-forstas-som-underliv/

Ett rättspsykologiskt perspektiv på domen:

“Rättspsykologen Julia Korkman om ”snippadomen” i Sverige: Jag vet inte hur ett barn skulle kunna berätta på annat sätt. […] Den finländska rättspsykologen Julia Korkman har på HBL:s begäran läst tingsrätts- och hovrättsdomen. Hon har länge forskat i barns vittnesmål, utbildat poliser i förhörsmetodik och också arbetat vid HUS rättspsykologiska enhet för barn och ungdomar, som bland annat gör intervjuer med barn som utsatts för brott. Korkman är förvånad över den friande hovrättsdomen. – Jag vet inte hur ett barn skulle kunna berätta om det här på ett annat sätt. Och jag är inte riktigt säker på att en vuxen kvinna skulle kunna göra det heller. Hon betonar att bevisföringen måste vara väldigt säker när det handlar om att någon misstänks för ett så allvarligt brott som våldtäkt mot barn, men säger att det är svårt att förstå rättens tolkning. Utifrån de intervjuer hon själv har gjort vet hon att det kan vara krävande att få tillräckligt med detaljer. Trots välgenomförda intervjuer – eller förhör som det heter i Sverige – kan det enligt henne vara svårt att få klarhet om beröring skett inuti eller utanför könsorganet, vilket är viktigt för den juridiska bedömningen. I det aktuella fallet antyder inte domarna några brister i hur tioåringen hörts. Flickan verkar ha kunnat berätta om händelsen från början till slut utan saker som verkar överdrivna eller inte trovärdiga. Ett påpekande i domen om att hon inte kunnat säga hur långt in mannen haft sitt finger, finner Korkman absurt. Den frågan har hon sett också i andra sexualbrottsfall, även i Finland, och önskar att sådana inte alls skulle ställas. Varken ett barn eller en vuxen kan enligt henne bedöma något sådant. Och snippa, det är enligt Korkman hela könsorganet, även vaginan, och inte bara det yttre. I höstas kom Julia Korkman ut med boken Minnets makt. I den skriver hon bland annat om just ordet snippa, och om hur viktigt det är. Hon hänvisar till en av pionjärerna inom forskningen i barns vittnesmål, amerikanen Michael Lamb. Han ser det som ett problem att det inte finns barnvänliga könsord i USA. För pojkar har snopp funnits länge på svenska, medan snippa är nyare – ett medvetet lanserat ord och infört i Svenska Akademiens ordlista 2006. – Barn behöver ett sådant här ord, och man kan också se det som ett sätt att skydda barn, till och med från övergrepp för att de har en vokabulär att röra sig med, säger Korkman. Nedskrivna diskussioner ofta missvisande I det svenska fallet finns det också andra aspekter som enligt Julia Korkman ter sig lite märkliga och som också har uppmärksammats i Sverige. Inga alternativa åtalspunkter fanns, utan våldtäkt var den enda åtalspunkten, medan det inte är osannolikt att mannen skulle ha dömts för ett sexualbrott som inte kräver penetration. Hon påpekar att det är möjligt att debatten hade uteblivit om det funnits en annan rubricering och att det sannolikt hade varit fullt tillräckligt för familjen. – Det viktiga är att barnet blir hört, att man ser till att den dömda personen inte jobbar med barn så att man skyddar barnen, att barnet får sin upplevelse verifierad och att hen får stöd om det behövs, och att familjen får stöd. Vilken brottsrubricering det är eller vilken exakta dom, det tycker jag är sekundärt. Dessutom hänvisar hovrätten till en promemoria som den som först tog emot anmälan tecknade ner. Rätten menar att osäkerheten förstärks av skrivelsen, eftersom flickan enligt den inte kunde säga hur mannen hade fingrarna. – Men vi vet ingenting om hur frågan har ställts och hur hon har svarat. Det finns forskning om att nedskrivna diskussioner ofta är ganska missvisande. Intervjuer eller förhör med barn spelas däremot in och visas vid en rättegång.”

Källa: Anna Svartström, “Rättspsykologen Julia Korkman om ”snippadomen” i Sverige: Jag vet inte hur ett barn skulle kunna berätta på annat sätt”, 2023-03-05, https://www.hbl.fi/artikel/1702bb79-1973-4f89-820b-ec7c008e2e03

Ordförandens perspektiv på domen i en inlaga till HD:

[Tidningsrubrikens förenkling] “Hovrättens svar till Högsta Domstolen: Vi vet vad en snippa är. […] I yttrandet, som lämnades in till HD på onsdagen, förklarar Åke Thimfors att rätten förstod innebörden av ordet ”snippa”, men att man var osäkra på vad flickan syftade på.”
- Tillägg [vad det egentligen stod i yttrandet] yttrandet (2023-04-12): “Det stod för hovrätten redan från början klart att åklagaren med ordet ”snippa” i gärningsbeskrivningarna avsåg det kvinnliga könsorganet, närmare bestämt vagina eller slida. Det gällde särskilt som tingsrätten i sin dom använt ”snippa” synonymt med ”vagina”, t.ex. i slutsatsen att åtalet var styrkt (se s. 12m i den domen), och åklagaren i hovrätten vid upprepade tillfällen uttryckte sitt gillande över tingsrättens resonemang och slutsatser. Att det var åklagarens uppfattning blev om möjligt än klarare för hovrätten efter hennes justeringar av åtalet. Eftersom det enda brott hon yrkade ansvar för enligt gällande rätt förutsätter penetration av underlivet, måste ”snippa” enligt henne ha haft nämnda innebörd. Det fanns inget som tydde på att den tilltalade eller hans försvarare hade en annan uppfattning om vad åklagaren ansåg att ”snippa” betydde i gärningsbeskrivningarna. Hovrättens bekymmer med nämnda ord gällde alltså inte vad åklagaren avsåg. Som skulle framgå av hovrättens domskäl gällde hovrättens svårigheter vad målsäganden menade med det ordet.”

Källor:

Helena Jönsson, Hovrättens svar till Högsta Domstolen: Vi vet vad en snippa är, 2023-04-12, https://sverigesradio.se/artikel/hovrattens-svar-till-hogsta-domstolen-vi-vet-vad-en-snippa-ar
TT, “Hovrätten till HD: Vi vet vad en snippa är”, 2023-04-12, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/l3eXoo/hovratten-till-hd-vi-vet-vad-en-snippa-ar

Barnrättsorganisationen UNICEF:s perspektiv på domen:

“Unicef Sverige: Nu krävs det ett kunskapslyft i domarkåren […] Domen visar på en häpnadsväckande okunnighet bland hovrättens ledamöter om hur barn uttrycker sig. Här behövs ett kunskapslyft. […] Hovrättens tolkning att snippa betecknar kvinnans yttre könsorgan visar hur långt ifrån barnen hovrätten befinner sig och hur lite de vet om hur barn uttrycker sig. […] Alla länder som har skrivit på barnkonventionen granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté och i början av februari offentliggjorde kommittén sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Sverige kritiserades bland annat för låg kunskap i domarkåren om barns rättigheter.

Säkerställer att personer som arbetar med och för barn, inklusive rättsväsendet, systematiskt får lämplig utbildning om barns rätt att få komma till tals och att få sina åsikter beaktade.
Utarbetar en övergripande handlingsplan för genomförandet av den nya strategin för att förebygga och motverka våld mot barn.
Säkerställer att utbildning om våld mot barn ingår som en obligatorisk del i alla utbildningar för personer som arbetar med och för barn. Unicef Sverige anser att domarkåren bör ingå i denna grupp.”

Källa: Pernilla Baralt och Maj Fagerlund, “Hur kan ni ha missat vad ”snippa” betyder?”, 2023-02-28, https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8JO1E2/unicef-sverige-hur-kan-ni-ha-missat-vad-snippa-betyder

Svenska Ordboks perspektiv på domen:

“Svensk ordbok ser över ordet snippa. […] Svensk ordbok ska se över sin definition av ordet snippa, rapporterar P4 Halland. Det efter att ordboken haft en avgörande roll i ett uppmärksammat fall. […] Ordbokens huvudredaktör Emma Sköldberg ser problem med att bokens definition av ordet används i rättegångar. – Vi tycker det är en väldigt beklämmande historia och vi vänder oss mot att ordboken används i sådana här sammanhang. Vi tycker inte att ordboksdefinitionen ska vara utslagsgivande i juridiska sammanhang. Vi kommer se över definitionerna igen, säger hon till Sveriges Radio.”

Källa: TT, "Svensk ordbok ser över ordet snippa", 2023-02-28, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KnGRey/svensk-ordbok-ser-over-ordet-snippa

Ett kriminologiskt perspektiv på domen:

“Domstolar ställer orimliga krav på barn och deras språk […] Domen visar återigen på behovet av särskilda barndomstolar och utbildning av personal inom rättsväsendet, skriver kriminologen Nina Rung.”

Källa: DN DEBATT, “Domstolar ställer orimliga krav på barn och deras språk”, 2023-03-02, https://www.dn.se/debatt/domstolar-staller-orimliga-krav-pa-barn-och-deras-sprak/

Demonstranter i Stockholms perspektiv på domen:

”Ett hundratal personer samlades i Stockholm fredagen för att manifestera mot den uppmärksammade så kallade snippadomen”

Källa: Fotografi: Jessica Gow/TT, TT, "Demonstranter viftade med 100 ord för snippa", 2023-03-03, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RGKW68/demonstranter-viftade-med-100-ord-for-snippa