Guide till juristprogrammet [uppdateras kontinuerligt - work in progress]

Jag har skrivit denna guide till juristprogrammet som om den vore riktad till mig själv, men med en öppenhet för att andra kommer läsa den – och förmodligen plocka delar ur den. Jag är en dedikerad student och strävar efter att tillämpa mig på mina studier så bra som möjligt, samtidigt som jag i den mån jag kan försöka skapa en sån grym tid för mig själv och för andra på programmet. Varje period i livet är unik – så även tiden på juristprogrammet. Så fort jag fick mitt antagningsbesked i juli 2020 började min juridiska utbildningsresa på riktigt. Under de första veckorna på programmet insåg jag hur mycket värdefull kunskap som aldrig förmedlas vidare, men som nya studenter ändå undrar över och aktivt försöker ta reda på när de börjar plugga. Detta är mitt försök att fylla de luckorna och bidra till en guide som speglar juristprogrammet i vår tid – och som kan bidraga till att ge över facklan till framtida juriststudenter.

Min ambition med denna guide är att förmedla det jag själv hade velat veta när jag började studera juridik. Målet är att ge studenter verktyg för att nå sin fulla potential – och inte minst att se till att de får en så in i helvetes rolig tid på programmet som möjligt. Vi lever i en tid där kunskapsinlärning, gemenskap och utbildningskvalitet – särskilt på juristprogrammet – kan nå helt nya höjder. Detta är mitt försök att bidra till den kultur och utveckling som jag vill se frodas. Om några år, när du som ny student blivit antagen till programmet, har förmodligen en del av det jag skrivit i denna guide blivit en självklar del av den information som delas av juridiska föreningar, kurskamrater eller programmet självt.

Förberedelser inför terminsstart? (frivilligt)

Har du blivit antagen till juristprogrammet och vill förbereda dig inför den kommande terminen? Då kan jag rekommendera att läsa följande litteratur för att underlätta dina första veckor på programmet. Detta är den enda litteraturen jag verkligen kan rekommendera för den som vill läsa något förberedande inför juridikstudierna – särskilt Hydéns bok, då den ger en bred överblick över juridiken som ämne i sin helhet. Själv kände jag mig tvungen att leta upp en introduktionsbok redan under min första vecka på juristprogrammet, eftersom kursens föreläsningar var alltför knappa och otillräckliga för att besvara mina frågor om juridik och rättssystemet. Av en slump stötte jag även på att de också använde den boken som kurslitteratur som introduktion till juridiken när jag läste 30 hp rättssociologi vid Lunds universitet under min termin med valbra kurser. Utöver makarna Hydéns bok rekommenderar jag även Malmströms Civilrätt. Denna bok gavs ut i sin första upplaga för nästan 100 år sedan och har uppdaterats många gånger sedan dess. Den är fortfarande en mycket pedagogisk introduktion till civilrätten – det område som juristprogrammet oftast inleder med.

  • Malmströms Civilrätt - Christina Ramberg (ISBN 978-91-47-14384-9)

  • Rättsregler: en introduktion till juridiken - Håkan Hydén, Therese Hydén (ISBN: 9789144131061)

Sidotips:

Börja gärna lyssna på poddar, till exempel Juridikpodden, för att vänja hjärnan vid det juridiska språket och tänkandet. Podden är både underhållande och pedagogisk, och du behöver inte ha några förkunskaper i juridik för att förstå och hänga med i avsnitten. Utöver det jag nämnt ovan kan jag inte rekommendera några ytterligare förberedelser som inte skulle kännas överdrivna inför första terminen. Om du har läst böckerna jag föreslagit, har du en stark kunskapsgrund att stå på och som kommer utgöra en kunskapsbas som du bygger vidare på under terminerna.

Generellt om utbildningen

Beroende på vem du frågar kommer du få höra båda sidor av myntet när det gäller juristprogrammets svårighetsgrad. Vissa menar att det är en mycket tuff utbildning, medan andra anser att den inte är särskilt svår. En bra utgångspunkt är åtminstone att läsa lite om vilka förväntningar du kan ha på dig själv

Jag vill belysa en aspekt från en användare på Flashback som sammanfattar litegran om vad en del av programmet och hantverket faktiskt går ut på:

Man pratar om att stora delar av inlärningen går ut på en slags socialiseringsprocess in i juristvärlden. Man lär sig tänket, språket och problemlösningsmetoderna mycket genom att vaggas in i det av verksamma jurister antingen genom text eller direkt. För vissa går det lättare, för andra är det svårare, men tror någon att han ska få en enkel resa för att han har talang så har han förmodligen missat något. Det handlar om att jobba med det flera timmar varje dag, svälja stora mängder text, förstå och sedan kunna applicera. Bara för att man spenderar 8 timmar om dagen med böckerna så betyder det inte att man har uppnått något. För att kunna hantverket räcker det inte med att kunna läsa om det.

Eller som en annan användare på flashback uttrycker det:

Om du börjar läsa juridik kommer du att upptäcka att hur viktigt det är att kunna bearbeta stora mängder information.

En jämförelse av arbetsbördan i förhållande till andra program

Studenttidningen Lundagård genomförde 2009 en undersökning över hur många sidor kurslitteratur man måste läsa per högskolepoäng för olika ämnen. DOCK: Tycker jag man kan man ifrågasätta dessa siffrorna då du på de ordinariekurserna kan klara kurserna utan att läsa någon kurslitteratur (läs om studieteknik nedan).

  • Juridik - 224 s

  • Statsvetenskap - 151 s

  • Psykologi - 150 s

  • Medicin - 142 s

  • Historia - 136 s

  • Svenska - 134 s

  • Praktisk filosofi - 94 s

  • Nationalekonomi - 87 s

  • Teknisk fysik - 44 s

  • Matematik - 39 s

Sammanfattningsvis:

Studieteknik

Juridik är ett hantverk. Jag säger det igen – juridik är ett hantverk. Det är just detta hantverk du ska lära dig under utbildningen. Rent praktiskt innebär det att du ska bemästra den juridiska metoden. Den juridiska metoden är i grunden ett problemlösande tillvägagångssätt – ett sätt att identifiera, analysera och slutligen presentera en lösning på ett juridiskt problem. Epistemologiskt sett är det just detta som juristprogrammet vill att du ska ta med dig efter 4,5 års studier. Det viktigaste att förstå är att utbildningen inte handlar om att memorera paragrafer utantill. Det är inte kärnan i juristprogrammet. Istället ligger fokus på hur du identifierar, löser och presenterar argument för juridiska problem.

Generellt om studieteknik

Sannolikheten är ganska stor att du redan nu har en fungerande studieteknik från dina tidigare studier på gymnasiet, andra eftergymnasiala studier eller genom högskoleprovet för att komma in på juristprogrammet. Studieteknik är inte statiskt – det är något man ständigt förfinar, utvärderar och utvecklar hela tiden. Eftersom studieteknik är så individuell och varierar från person till person, kan jag inte ge några generella råd som fungerar för alla. Däremot kan jag dela med mig av hur min egen studieteknik har utvecklats under programmet och hur andra studenter har gjort.

Att läsa kurslitteraturen?

V. Boström (se ovan), lektor vid Umeå universitet och föreläsare i civilrätt på T1:1 höstterminen 2020, rekommenderade att man läser kurslitteraturen två gånger – beroende på hur snabbt man läser. Som en motpol till denna metod kan jag nämna att jag har studiekamrater som aldrig ägt något mer än en lagbok under programmet. Deras enda strategi är att läsa lagtext, lagkommentarer och praxis. Professor Mårten Schultz nämner något liknande i Juridikpodden (S2E2). När han själv gick juristprogrammet kände han en student som var mycket framgångsrik i studierna, trots att personen aldrig läste någon kurslitteratur – bara lagtext och rättsfall. (Dock tycker jag det är anmärkningsvärt att han inte ens läste förarbeten eller lagkommentarer.) För att sammanfatta: Det är mer eller mindre inget krav på att läsa kurslitteraturen för att lyckas med studierna. Däremot finns det ett värde i att läsa kurslitteraturen på en del kurser eller vissa rättsområden för att få få en fördjupande förståelse på rättsområdet. I en intervju på från 2024 med studierektorn på Lunds universietet beskriver det som problematiskt att studenter t.ex. på juristprogrammet inte läser kurslitteraturen längre i lika stor omfattning: “– Studenterna verkar inte läsa böckerna från sida 1 till sida 500. De gör mer av nedslag. Och så läser de i handböcker och lagkommentarer. Det som står där är helt korrekt, men det är en uppdelning av stoffet i mindre bitar. Litteratur som inte lägger fokus på sammanhang, kontext och problematisering, säger studierektor Niklas Selberg. Han beskriver det som att det pågår en slags flykt från kurslitteraturen. – Om det här är en tydlig trend så är det problematiskt. Då måste vi hitta sätt att få studenterna tillbaka till litteraturen, till läsningen. Just för att inte missa de stora sammanhangen internt i lagar och i hela rättsordningen.”

Att förbereda sig inför varje föreläsning: Bör man göra det och i sådana fall, hur?

Det finns en liten variation bland studenter när det gäller hur de förbereder sig inför föreläsningar. Vissa läser noggrant igenom relevanta kapitel i kurslitteraturen i förväg, medan andra hör om ämnet för första gången under själva föreläsningen. Min erfarenhet så verkar den överväldigande majoriteten av studenterna i alla föreläsningar jag har varit på under programmet inte ha tittat på PowerPoint-presentationen eller läst något om föreläsningens innehåll i förväg. De kommer alltså till föreläsningen med ett "blankt blad", så att säga. Själv tillhörde jag den första kategorin i början av programmet, men gled efterhand mer åt den senare (ish). Jag insåg att det var mer tidseffektivt för mig att inte läsa in mig alltför mycket i förväg. Att försöka sträckläsa kurslitteraturen inför föreläsningar inom ämnen jag inte behärskade blev snarare en utmaning än en hjälp om jag saknade någon form av grundläggande förståelse. Jag upplevde att de studenter jag pratade med om detta kände likadant. Min metod blev istället att bara titta igenom PowerPoint-presentationen innan föreläsningen. Jag brukade även konvertera den till Google Docs för att kunna skriva anteckningar direkt i dokumentet. På så sätt fick jag en "uppvärmning" inom området genom själva föreläsningen, vilket gjorde det lättare att sedan sätta mig in i kurslitteraturen och orientera mig i ämnet.

Jag kan bara redogöra för min egen utveckling av min egen studieteknik och hur den har utvecklats under juristprogrammets gång och kanske kan det fungera som ett perspektiv till din egen studeteknik resa på programmet:

Initialt, innan jag började på juristprogrammet, hade jag en mental inställning om att jag skulle läsa ALL kurslitteratur samt referenslitteraturen minst två gånger (precis som lektorn, här ovan bekräftade min bild) – först en ytlig genomläsning och sedan en djupläsning. Jag tänkte också att jag skulle föra fysiska anteckningar för hand, eftersom jag hade hört att det finns evidens inom pedagogiska studier som pekar på att öga-hand-koordinationen vid skrivande med penna och papper förbättrar inlärningsprocessen. Jag trodde även att jag förmodligen skulle sitta mestadels ensam och plöja material, eftersom det är så min inlärning har fungerat bäst hittills. Det jag däremot har fått lära mig, genom att utvärdera denna initiala mentala inställning, är istället följande:

  • I slutet av termin 2 gjorde jag och en annan en utvärdering, och vi kom fram till att en del av kurslitteraturen vi stötte på bara repeterade det som redan fanns i lagtext och lagkommentarer. Jag märkte också att mycket av den information som lärarna själva tog upp, och som oftast gavs som svar på frågor i seminarier, kunde man hitta i lagkommentarerna. När jag insåg detta förändrades mitt fokus. Istället för att känna pressen att läsa all kurslitteratur, började jag prioritera att läsa lagtexten och lagkommentarerna samt lära mig strukturen i lagen och skapa lathundar utifrån relevanta lagrum. Det ska udnerstrykas att detta gällde inte all kurslitteratur såklart. Viss litteratur var fortfarande mycket värdefull att läsa – till exempel kan det vara värt att nämna att boken Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg under T1:1, eller t.ex. Den svenska miljörätten av Gabriel Michanek och Charlotta Zetterberg under miljrätten i T4, eftersom det hade varit väldigt utmanande att försöka läsa miljöbalken (MB) från 1 kapitel och framåt utan den. Så sammanfattningsvis: Viss kurslitteratur är inte värd att läsa - och viss är väldigt mycket värd att läsa och mer eller mindre nödvändig. Och vilken kurslitteratur som är värd att läsa är omöjligt att veta på förhand - så detta tipset kanske inte är så den poängen jag försöker göra här är kanske inte jättebra. Men det jag vill att du ska ta med dig är att beroende på vad det är för kurs och rättsområde kan du anpassa din studieteknik för att både spara in pengar och vara mer effektiv i ditt pluggande.

  • Under termin 2 och 3 insåg jag också värdet i att också sitta tillsammans med andra kurskamrater, antingen delta i diskussioner eller bara lyssna på hur de resonerar, tänker eller pluggar juridik. Det där gav mig enormt mycket. Vilket också jag vill understyrka med t.ex. läroverk som Umeå som kör på problembaserat lärande (PBL) (mer om detta kommer jag återkomma till).

Studera själv kontra studera i grupp på juristlinjen?

Det finns de juridikstudenter som nästan uteslutande studerar i grupp eller i sällskap med någon, medan andra föredrar att studera själva. Till exempel nämner Mårten Schultz, professor i civilrätt, i S2E2 av Juridikpodden att han under sin tid som student på juristlinjen inte tyckte om att studera i grupp och mestadels pluggade själv. Min personliga prefrens är att studera är att ca 85% av tiden studera själv. Svaret på frågan om hur du bäst studerar är förmodligen att du redan vet vad som fungerar bäst för dig. Det finns dock ett stort värde i att exponera sig för andra emellanåt. Jag kan inte understryka detta nog. Att höra hur andra studenter resonerar är ett bra sätt att lära sig hur andra lär sig, men också ett sätt att lära sig om hur du själv tänker och blir stark i din egen metod.

Oavsett hur din studeteknik ser ut så var dock strategisk med att ta initativ till att skaffa studiekamrater som du kan samarbeta med. Bl.a. för att skriva föreläsningsanteckningar tillsammans, bolla juriidk med, läsa varandras uppsatser, stötta varandra. Ett annat skäl att samarbeta på det här sättet är att om du pluggar på helfart utan några andra högskolepoäng i bagaget så kommer du att ha i de allra flesta fall 4,5 år framför dig på programmet. Det är en lång tid, och det kommer definitivt komma dagar då du blir sjuk eller missar en eller flera föreläsningar. Då kan det kännas tryggt att ha några studiekamrater som stöta dig med sina anteckningar när du varit blrta.

Hur mycket tid behöver du lägga på studierna per vecka?

Detta varierar också från student till student, där inlärningsförmåga och ambitionsnivå verkar vara de styrande faktorerna. Variationen beror även delvis på vilken typ av juridisk kurs det är som du läser. Vissa kurser är helt enkelt mer krävande och intensiva än andra. Förväntningarna på juristporgrammets alla kurser är dock att studenter på helfart ska lägga ned 40 timmar per vecka på sina studier. Hur realistisk denna förutsättning är, är dock en annan fråga. I ett avsnitt av Juridikpodden (S2E2) diskuterade Schultz och Lindgren detta. Schultz menade att man rent generellt kan klara juristutbildningen med mindre än 25 timmar i veckan om man är normalbegåvad. Lindgren berättade också att när hon själv gick programmet så lade hon ner cirka 25 timmar i veckan. Schultz berättade att han efter två terminer började studera på 200% med en annan utbildning vid sidan om. Jag har också träffat två studenter på juristprogrammet i Umeå som lyckades läsa på 200% och ändå klara sina kurser.

För att ge lite fler perspektiv, skriver till exempel studenten Ebba på Lunds läroverk i ett blogginlägg att hon behövde lägga cirka 30-35 timmar i veckan på sina juridikstudier. En annan student på Stockholms universitet, som 2018 uppgav att han själv lade ned cirka 40 timmar i veckan på sina juridikstudier, är ett annat exempel. Och visst finns det de (dock mer ovanligt) som lägger betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Personligen lade jag själv cirka 35-40 timmar i veckan på juristprogrammet (exklusive tentaperioder) de första två terminerna. Efter dessa två terminer blev det cirka 25 timmar i veckan (inklusive föreläsningar och seminarier, exklusive tentaperioder).

För att faktiskt ge mer konkret statistik, har jag här saxat materialet från kursutvärderingen på kursen "Konstitutionell rätt och EU-rätt” (15 hp) på T1:2 HT 2020, sammanställd av professor Lindholm. Av 61 juriststudenter från min årskull som svarade på enkäten var medelvärdet för veckotimmar 32 timmar (se bild nedan):

Ytterligare statistik har jag tagit en bild från en enkät som JF (Juridiska Föreningen) och FEMJUR (Feministiska Juriststudenter) i Göteborg lät genomföra bland sina medlemmar under höstterminen 2019. Enkäten besvarades av 372 juriststuderande, och majoriteten av respondenterna uppgav att de pluggade mellan 36-45 timmar per vecka (se bild nedan):

Källa: Juridiska föreningen Göteborg, FEMJUR Göterborg. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet - Sammanställning, 2020, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/uploads/2020/04/Enk%C3%A4t-om-juriststudenters-v%C3%A4lm%C3%A5ende-p%C3%A5-Handelsh%C3%B6gskolan-vid-G%C3%B6teborgs-universitet11.pdf

Betyg

Betydelsen av betyg

Betygen som du får på juristprogrammets kurser har betydelse för primärt två saker:

  1. Betygen konverteras till poäng som likt högskoleprovet är de poäng som du ansöker om att få göra notarietjänstgöring (“sitta ting”), samt:

  2. spelar roll för hur vissa arbetsgivare (mestadels gäller det här främst affärsjuridiska advokatbyråer) sorterar inkommande jobbansökningar för att kalla en till en arbetsintervju. (Mer om detta kommer jag att återkomma till).

Notarietjänstgöring

Om du är nyfiken på vad snittbetygen ligger för dem som ansöker om att få göra notarietjänstgöring så kika på:

Om du vidare är nyfiken på hur man översätter betygen till poäng så kikar du här:

Men för att illustrera utifrån statistiken ovan och ge ett reellt exempel på vad det egentligen är som kan krävas för att göra notarietjänstgöring så har jag letat upp på de två lägsta antagningsstatistiska snittvärden till två typer av domstolar hittills under året 2023.

Notarietjänster med tillträde 1 mars och 1 april 2023:

Lägsta antagningspoäng på förvaltningsrätt: 297,75 poäng / Förvaltningsrätten i Växjöä

Lägsta antagningspoäng på tingsrätt: 312,5 poäng / Ångermanlands tingsrätt.

Antalet poäng du får när du har tagit din examen på juristprogrammet är 240 poäng (det innebär att du har klarat minimumkravet till examen och fått B i betyg på alla kurser). Högsta antalet poäng man kan få av sina betyg på juristprogrammet är 480 poäng (vilket innebär AB i betyg på alla kurser). Därtill så kan man utöver dessa 240-480 poäng även få poäng av sidomeriter (vilket höjer max antalet poäng från 480 till 535 poäng dvs. en höjning med max 55 poäng [motsvarande 24 månaders arbetslivserfarenheter]). Det enda sättet att få sidomeritpoäng är att du ska ha jobbat med kvalificerad juridiskt arbete (t.ex. arbetat som jurist på en advokatbyrå, på en juridisk avdelning på en stat eller kommun etc; se länkar ovan för mer info).

Detta innebär att om du har en juristexamen med B i betyg på alla kurser och 24 månader av kvalificerat juridisk arbete så har du per automatik 295 poäng. Utifrån ansökningsstatistiken exempel som belysts här ovan så kan du komma in och få göra notarietjänstgöring på en domstol med endast ett enda BA i betyg. Givetvis varierar statistiken från ansökningsperiod till ansökningsperiod och i detta fallet skulle du få uppoffra att bo och göra ting på en ort som du kanske inte tycker är idealisk. Men det är trots det fullt möjligt att göra notarietjänstgöring med en examen baserad på eländiga betyg förutsatt du under ditt liv jobbat med kvalificerat juridiskt arbete i 24 månader och att du även kanske får vänta med att göra din notarietjänstgöringen tills du har arbetat ihop dessa månaderna (mer om detta kommer jag återkomma till).

 

Betydelsen av betyg när du söker jobb

Ska nämna först att här är det som du kanske kan ana lite svårt att få en översyn till hur mycket betygen spelar roll när man söker jobb eftersom det åtminstone inte går att få någon statistik på hur det faktiskt ser ut på alla arbetsplatser. Eftersom detta kan variera mellan olika arbetsgivare. Däremot så kan man dra ganska så säkra generella slutsatser till hur det ser ut mellan de offentliga anställningarna och de privata. På offentligt sektor är det 4 § Lag (1994:260) om offentlig anställning som gäller och där är det meriter som de går efter. På den privata sektorn kan man dra några generella slutsatser om hur det ser ut på åtminstone advokatbyråer som sysslar med brottmål och kontra advokatbyråer som sysslar med affärsjuridik:

  • Som biträdande jurist:

  • På B-måls byråer: Brottmålsadvokaten Johan Eriksson som blivit framröstad nio år i rad som “advokaternas advokat” berättade i en intervju att han själv inte hade särskilt bra betyg när han gick ut juristprogrammet.

  • På affärsjuridiska byråer: Kan man generelisera att betygskvot är viktigt för att få komma på arbetsintervju. På de stora affärsjuridiska byråerna blir du generellt sätt inte kallad på intervju om du inte når upp till ett visst betygssresultat. [Återkommer med källa här]

  • Som justitieråd:

  • Dagens juridik artikel om hur mycket betygen har spelat roll på juristprogrammet för att bli justitieråd (från 2014): “Högsta domstolens chef Marianne Lundius hade medelmåttiga betyg på juristlinjen. Bäst betyg av HD:s alla justitieråd hade Göran Lambertz och på delad andraplats kommer Lars Edlund och Lena Moore. Därefter är det en fallande skala. Helt klart är i varje fall att man inte behöver vara toppstudent för att bli justitieråd i HD. Här är deras betyg.”

  • [Tyvärr går det inte att se betygen längre efter de hade gjort ett serverbyte, så vi får ta dagens juridik på sina ord här}.

  • DOCK: Ska det sägas att anställningsförfarandet för att bli domare i HD var helt annorlunda på den tiden för de flesta av de justiteråden som de hade granskat i artikeln. På den tiden fick blev man selekterad på förhand och tillfrågad om man vill ta jobbet som justitieråd. Nu så är det en sedvanlig anställningsprocess där domstolsverket utannonserar platsen där den annonssökande får själv skicka in sitt CV, gå på jobbintervju osv.

 

Hur brukar ser då betygsresultatet ut bland de som studerar på juristprogrammet?

Självklart varierar ju detta från år till år och kurs till kurs. Men jag kan ta min egen årskull som exempel (start HT 2020) på Umeå universitet:

  • Antal studenter som fått AB: 30 st

  • Antal studenter som fått BA: 43 st

  • Antal studenter som fått B: 12 st

  • Antal studenter som fått U/ej lämnat in: 4 st.

*[Ska dock poängteras att det finns vissa namn på namnlistan för betygsresultaten som jag personligen inte känner igen. Dvs. det kan röra sig om studenter som man inte kände eller studenter som var med och gjorde omprov från tidigare terminer. Så här är statistiken bara presenterad såsom den är utifrån den resultatlistan som den juridiska institutionen har skickat till mig}.

*[Resultat är inkl. från omtentamen gjorda på andra datum än det första tentamen tillfället].

** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T3 uppsats].

** [Vet att det var 2 stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

*** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T4 uppsats].

*** [Vet att det var ett par stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

 

Bör man skrota betygsystemet på juristprogrammet? Finns somliga som tycker så

Finns det betygshets på programmet och finns det en allmän stämning om konkurrens mellan varandra?

Det finns de som inte bryr sig det om betyg, och så finns det de som bryr sig mycket. Beroende på vilken socialgrupp du tillfrågar under programmet kommer du att få olika svar. Baserad på att jag ändå har umgåtts en hel del med studenter från min egen och andras årskullar så skulle jag dock tyvärr säga att betygshetsen är ganska så utbredd och de allra flesta studenter åtminstone tänker på sina betyg, Betygshetsen är oftast som störst under de första terminerna men den avtar oftast successivt. Det finns även studenter som betygshetsar så mycket att de tror att alla gör det. De allra flesta betygshetsar för att de inte villl ha dörrar stängda på en notariemeritering och affärsjuridiska advokatbyråe. Det är en stor sannolikhet att du själv kommer att drabbas av denna hets, och kanske för goda anledningar också. I slutändan är det din ambitionsnivå och din mentala hälsa som avgör. Trots denna beyghets har jag alltid upplevt en hjälpsam miljö på programmet. Myten om att juriststudenter gömmer och river ut sidor ur böcker för att förhindra andra studenter att läsa material stämmer inte. Detta är en återkommande myt som repeteras och t.ex. inlägg nr #5 i flashbacktråden från 2007 om juristprogrammet så har denna myt fått en ännu större spridning genom åren:

#5 Dalailama 2007-01-09 “Någonting som kan vara jobbigt (iallafall vet jag att många tycker det) är den mördande konkurrens som finns på jurist-linjen. Det är inte ovanligt att studerande gömmer böcker i biblioteket för att förhindra att andra kommer åt dem, eventuellt river ur hela sidor.”

Tentaplugg

Hur varje student tentapluggar är också högst individuellt, och här kommer frågan om studieteknik in. Precis som med studietips kan jag bara ge några generella rekommendationer:

Generella tips:

  • Studera hur tidigare studenter har skrivit sina tentor: Begär ut gamla tentor med studentsvar från de som fått AB i betyg från den juridiska institutionen. Det räcker med att du skriver till isnuttionen och ber om en tidigare tenta med ett tentasvar där någon stuent fick AB. Det ger oftast en väldigt bra uppfattning om hur ett bra tentasvar ser ut och om hur du själv blir bättre på att argumentera för lösningar.

  • Gör alla gamla tentor. Många studenter förespråkar att när man gör gamla tentor, bör man även öva med ett stoppur för att anpassa tentandet till tidsramen, precis som om det vore en riktig tentamen. Kanske är du en av dem ocksp, troligtvis är du det. Jag var själv tvungen att göra detta många gånger inför högskoleprovet - vilket var essentiellt för att få ett bra resultat. Dock har jag aldrig bedömt att tidsaspekten varit lika viktig för mig när jag skrivit tentamen på juristprogrammet; jag har därför övat på gamla tentor utan tidspress för att i stället foksuera på att lära mig strukturen, lagarna och argumentationen. Sammanfattningsvis: Gör gamla tentor. Helst med tidspress, om det passar. Annars strunta i tidspressen och anpassa efter din egen studieteknik.

  • Om du får lov att ta med gamla tentor in i tentasalen, ta med dem. OBS! Inte alla juristprogram tillåter detta. (Till exempel, Umeås juristprogram tillåter det [senast uppdaterad 2024]). Det kan vara väldigt fördelaktigt eftersom det ofta finns "gratis poäng" att hämta från gamla tentor och lösningsförslag. Jag har personligen sett detta i nästan varje tentasituation på Umeås juristprogram. Där kan gamla tentor är alltid guld värda som kan kan göra att du får ut ett par extra poäng.

  • Använd förkortningar för återkommande uttryck eller lagar i tentasvaret för att hålla texten inom eventuella ordgränser och komprimera informationen.

  • Planera att vara ledig dagen innan tentamen för att fokusera på återhämtning istället. Detta kan vara en tentastrategi för att maximera hjärnanprestationen under skrivandet av tentamen. Jag har personligen anammat denna strategi, inspirerad av elitidrottare, där intensiv träning avslutas några dagar innan tävling för att fokusera på återhämtning. Detta har hjälpt mig att minska stress och oro inför tentan, då jag vet att jag har förberett mig ordentligt. Men det ska också sägas att denna straetgi är helt subjektivt; vissa studenters studieteknik är att plugga hårt dagen innan också, så det handlar om att känna vad som fungerar för dig.

  • Om du har råd och vill testa att pressa ut det där lilla extra: prova nootropics! Kanske ger det en boost, eller så gör det inte. Jag lämnar detta som ett alternativ. Vissa kosttillskott kan ge en kognitiv prestationshöjande effekt, som t.ex. lions mane, l-teanin, alpha brain, omega 3 och bacopa monnieri. Det betyder dock inte att det kommer fungera på dig - så slösa inte pengar i onödan. Kostillskott är inte bara placebo utan för vissa fungerar det helt enkelt inte och för andra gör det. Om det är av intresse så gör egna efterforskningar om möjliga doseringar och använd dessa tillskott med försiktighet.

Att få underkänt på en tenta är inte hela världen

I en artikel i SvD från 2018 berättar juriststudenten D. Aloush (21 år) att 52 % av hans kull fick underkänt på en tenta. Det framgår dock inte vilken termin eller kurs det gällde. Men sådant händer. Kanske var tentan orimligt svår, kanske var studenterna dåligt förberedda – poängen är att du inte är ensam om att misslyckas ibland. Det betyder inte att du är sämst, och att du också kan behöva få lära dig att vara snäll mot dig själv.

Att skriva uppsats

[Återkommer mer om detta]

Att opponera

Här har du två dokument som hjälper dig att förbereda och lägga upp dispositionen inför en opponering.

[1]

[2]

Ditt förflutna är inte hela världen

Juriststudenter som har lyckats med karriären trots ett kriminellt förflutet:

  • Stefan Olafsson från Nyköping som var hemlös och missbrukare under 10 år och lyckades sadla om till advokat.

  • Marko Tuhkanen tidigare dömd för ett par misshandelsfall och nu advokat.

  • Dennis Lavesson som efter att ha suttit av ett fem års fängelsestraff kom ut och började läs på juristprogrammet och sedermera blev advokat.

Generella tips som ny student på programmet

  • Sträck ut din hand och våga fråga någon i din årskull om de vill plugga eller skriva ner föreläsningsanteckningar tillsammans med dig och andra. De allra flesta i början på programmet känner sig osäkra och kanske t.om. lite ensamma. Var inte rädd att ta initiativ och anordna pluggträff som ett sätt att lära känna dina kamrater och strategiskt lägga upp ett sätt att tackla de kommande årens studiebörda. Är även ett bra sätt att utveckla ditt antecknande på.

  • Alternativt använd en AI-app för att låta datorn föra anteckningarna åt dig t.ex. (OBS finns bara på engelska än så länge - men sök upp ifall det har kommit ut någon version på svenska).

  • Registrera ett studentkonto för 29/kr mån på dagensjuridik. Att läsa juridikrelaterade nyheter under studietiden är direkt kompletterande för utbildningen och kommer gör så att ditt sinne för juridik mognar snabbare. Till exempel hör jag ofta ombud, advokater och åklagare diskutera aktuella nyheter sinsemellan utanför rättssalarna när jag besöker domstolar. Dessa nyheter ger också bra samtalsämnen med andra kursare och kan öppna upp för diskussioner om aktuella juridiska problem, vilket i sin tur kan ge idéer till framtida uppsatsämnen. Jag kan inte rekommendera starkt nog att bli en daglig läsare av Dagens Juridik.

  • Registrera ett gratis studentkonto på https://www.lexnova.se/student för att ta del av dagliga nyheter med referat av domar av mål. Väldigt få studenter känner till denna möjlighet. Här får du tillgång till ett stort flöde av referat från alla domstolarna.

  • Skapa en egen Facebookgrupp för just din kull på programmet så att ni och era kursare lättare kan komma i kontakt med varandra, bygga och upprätthålla en gemenskap samt dela information och evenemang under utbildningens gång. Detta är även ett utmärkt sätt att, efter att ni har avslutat programmet, behålla kontakten och ha ett professionellt nätverk.

  • Se hur andra studenter har strukturerat och skrivit sina tentapärmar och anteckningar och inkorporera det i din egen tentapärm på https://www.studocu.com/sv

  • På jakt efter en billig lagbok? Hör med din närmsta tingsrätt eller hovrätt och se om de säljer ut förra årets upplagor för en billig peng.

  • Behov av en alternativ studieplattform än juristprogrammets material? Kolla då in https://www.lexcampus.se/ där du kanske kan dra nytta av att få alternativ material till den kurs du läser för att du kanske har svårt att förstå eller sammanställa det materialet du redan har - eller inte! Är som sagt ett alternativ som finns för juriststudenter.

  • Införskaffa en juridisk ordbok som t.ex. “Juridikens termer” av Torbjörn Andersson m.fl. Det är en juridisk ordbok som kommer att underlätta otroligt mycket för dig när du behöver slå upp ord under utbildningens gång. Jag ångrar att jag inte tillät mig att köpa in min utgåva förrän på termin 4. För du kommer behöva slå upp en hel del termer och ord under utbildningen där svenska akademins ordlista och synonymer.se inte är lika tillräckliga källor längre. Dock kommer utvecklingen med AI sannerligen göra en sådan bok obsolet i framtiden.

  • Är du en person som använder överstrykningspennor så kan jag rekommendera att köpa pennor av märket FABER-CASTELL. De är dyrare men så mycket mer värt pengarna. De håller helt enkelt längre och torkar inte ut lika snabbt som alla andra överstrykningspennor.

  • Kan vara värta att kolla in (även om ai-tekniken just nu är i sin linda) om du har användning av AI-hjälpmedel när du pluggar såsom Google NotebookLM (se video nedan):

  • Börja följa jurister på sociala medier såsom konton på x.com. Precis som att läsa dagensjuridik.se så kommer läsandet av aktiviteter i sociala medier från jurister göra så att du kommer mogna snabbare. Det som gör x.com ännu bättre är att du själv kan interagera och ställa frågor till andra jurister. Exempel på jurist-x:are nedan:

  • Gå med i facebookgrupper inriktade på juridik:

  • Övriga aktörer som är av intresse att följa i de juridiska debatterna:

  • Oisín Cantwell: Journalist på aftonbladet som är vass på att uppmärksamma domar och som faktiskt är med och skapar opinion med sina artiklar i den kriminalpolitiska debatten b.la. han som gjorde snippa-domen uppmärksammad.

  • Lova Nyqvist Sköld: Journalist på Tredje Statsmakten Media AB som är aktiv i att skapa relevanta och intressanta kriminalreportage.

  • Jens Näsström: Arbetspsykolog som har specialiserat sig på jurister och inte minst advokaters psyken och arbetsmiljö.

Podcasts och youtubekanaler om juridik

  • Juridikpodden (Betyg 5 av 5) Den solklaraste av alla juridikpoddar med Tove Lindgren (lärare på SU) och Mårten Schultz (professor i civilrätt på SU). Podden är både pedagogisk och underhållande och pratet har attraherat lyssnare även för de som inte studerat eller jobbar med juridiska frågor.

  • Öppet fall (Betyg 5 av 5) En podcast från Lunds universitet. Så här beskriver podden sig själv på deras hemsida “Forskare från Juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett fall ur svensk rättshistoria.” Väldigt pedgagogisk, utbildande, underhållande podd med hög kvalitet om kända rättsfall helt enkelt.

  • Juridikens värld (Betyg 5 av 5) En podd skapad av Norstedts juridik med väldigt hög kvalitet på. Faktiskt en extremt bra podd och ett måste för en juriststudent då de oftast diskuterar saker som ligger i framkant vad det gäller juridikvärlden.

  • Advokatsamfundspodden (Betyg 5 av 5) En podd från advokatsamfundet där varje avsnitt har ett specifikt ämne som diskuteras. Tendens utifall bara advokater diskuterar brukar göra saker väldigt ensidigt och subjekivt. Men tack vare att podden öppnar upp för deltagare som inte endast består av advokater utan även av andra intressanta jurister gör att podden blir mer balanserad. Ibland ställs lite tuffa frågor av poddledaren vilket gör att denna podden i stundtals är en väldigt bra podd att lyssna på.

  • Prime Crime (Betyg 5 av 5) Är egentligen ingen podd utan en youtube kanal som ägnar sig åt att ladda upp hela förhör från huvudförhandlingar (oftast om B-mål). Är verkligen värd sin vikt i guld för en juriststudent som inte alltid har möjlighet att närvara i en rättssal.

  • Rättegångsappen (Betyg 5 av 5) Likadant upplägg som Prime Crime (se här ovan).

  • Krimofon (Betyg 5 av 5) Samma som Prime Crime och röttegångsappen (se ovan)

  • Livet som åklagare (Betyg 5 av 5) Podcast startad av åklagarmyndigheten som handlar just precis som namnet ger en antydan om hur det är att arbeta som åklagare.

  • Vittnesmålet (Betyg 5 av 5) En podd av dagensjuridik där kända jurister och chefer svarar på frågor om sina karriärresor.

  • Dagens juridik podden (Betyg 4 av 5) Sammanfattning av nyhetsveckan på dagensjuridik.se. Oftast mer ingående diskussioner av de nyhetsartiklar som publicerats under den aktuella veckan. Kan varmt rekommendera juriststudenter att lyssna på dels för att den breddar din juridiska allmänkunskap och dels lär dig att vänja dig vid det juridiska problemtänkande och språket. Anledningen till att denna podden bara får 4 i betyg av 5 är att alla ämnen som diskuteras kanske inte alltid är jätteintressanta (där kanske den rättspolitiska frågan är ganska så självklar eller inte så spännande) att lyssna på.

  • Rättsfallet inifrån (Betyg 4 av 5): En podcast där det man intervjuar och diskuterar ett aktuellt rättsfall med ett ombud, domare eller sakkunnig som har insikt i rättsfallet. Precis som med dagens juridik podden är inte alla avsnitt sådär jätteintressanta då det kanske berör ett fall eller rättsområde som man helt enkelt inte är personligt så intresserad.

  • Juridisk publikation (Betyg 4 av 5) En podd av studenter i form av intervjuer med alla möjliga typer av jurister. Har fått väldigt mycket ut som juriststuderande att lyssna på denna podden där alla olika vinklar och ämnen om juridik diskuteras. Hade det inte varit för den stundvis väldigt dåliga ljudkvaliteten (som gör det svårt att lyssna på när man springer på det löpande bandet i gymmet) så hade denna podden fått en 5:a av mig i betyg.

  • Skyldig? (Betyg 4 av 5) En podd med två stjärnadvokater som har en brottmålsbyrå tillsammans diskuterar rättsfall och sina erfarenheter. Ibland har de besök och snack med utomstående aktörer i rättskedjan för att prata om sina perspektiv. De summerar rättsfall i brottmål och du får även oftast en liten inblick i hur de jobbar och tänker.

  • KRIMpodden (Betyg 4 av 5) Precis som podden “Skyldig"?” Är det här också en podcasts gjord av två advokater (kvinnliga) som driver en B-måls byrå där de pratar om sina erfarenheter om jobbet och rollen.

  • Säkerhetssalen (Betyg 4 av 5) En kriminalreporter bestämmer sig för att besöka säkerthetssalarna på Stockholms tingsrätt under ett års tid - där hon med inspelningar dokumenterar och ger reflektioner till sina iaktagelser, upplevelser och funderningar. Jag kände igen mig extremt mycket i de erfarenheter som hon får som en åhörare eftersom många av de erfarenheter också speglat mina egna när jag gått och tittat på huvudförhandlingar. För de som gillar att gå på hvudförhandlingar och få ett åhörare perspektiv så detta en väldigt bra podd. Anledningen till att denna podden inte får en 5:a i betyg är precis som ovanstående skäl (att den inte behandlar andra typer av mål.

  • Domstolspodden (Betyg 4 av 5) Domstolverkets egenproducerade podd (åren 2017-2019). Har trots att podden har legat död ett antal år ändå ganska bra avsnitt som legt ute, där varje avsnitt har ett specifikt tema.

  • Rättegångspodden (Betyg 4 av 5) För de som är “true crime” eller brottmål intresserade så är detta en fenomenal podd. Hög kvalitet på berättaren. Anledningen till att den endast får en 4:a och inte en 5:a av mig i betyg för att den inte innehåller annat än B-mål. Men älskar du B-mål så är detta en given 5:a,

  • Advokatsnack (Betyg 3.5 av 5) Tror att ingen eller väldigt få som har läst en juridisk kurs på gymnasiet har passerat att ens medvetande att se advokat David Massis youtubekanal. Den är väldigt pedagogiskt upplagd och oftast korta avsnitt som behandlar en eller några enstaka frågeställningar. Kanske är avsnitten ibland lite för simpla och anpassade för en yngre tittarkrets. Men trots det finns det även intressanta episoder. Han har bl.a. avsnitt med tips till juriststudenter, frågestunder, reaktionviddeos utifrån en försvarares perspektiv och ger även inblickar i hur en advokats vardag kan se ut.

  • Advokatpodden (Betyg 3 av 5)

  • I lagens namn podcast (3 av 5)

  • Juridik för alla (Betyg 3 av 5)

  • Folkets domstol (Betyg 3 av 5)

  • T1 podcast (Betyg 3 av 5)

  • Juristpodden (Betyg 3 av 5)

  • Rättsakuten (Betyg 3 av 5)

  • Förhandlingspodden (Betyg 3 av 5) Programledare advokaten Carl Fhager “som ägnat halva sitt liv åt att skriva och förhandla olika avtal” där han i podden gör intervjuer med entreprenörer, investerare, affärsmän, forskare, polischefer försöker få fram tips och trix till vad som gör bra och dåliga förhandlingar. Är inte strikt juridisk men angränsar juridiken och podden men är angränsande till affärsjuridik och avtalsförhandlingar. Hade annars fått ett högre betyg. Är du intresserad av att bli ombud eller advokat är det här ändå en väldigt bra podcast.

  • Mellan § paragraferna (Betyg 2.5 av 5) Podd skapad av två juriststudenter som går juristprogrammet i Lund.

  • We need to talk about the Rule of Law (Betyg 2.5 av 5) En podd i diskussionsform (på engelska) centrerad kring den europeiska konstituionella rätten.

  • Människorättsadvokaterna

Amerikanska youtubers om juridik

  • Legaleagle: Den mest kända youtube kanalen om amerikansk juridik.

  • CLRBruceRivers: En amerikansk brottmålsadvokat som brukar göra kommentarer på aktuella amerikanska juridiska B-måls processer.

Länkar