Juridiksommaren 2023 (uppdaterad senast den 27 aug)
Beta-testare för en juridisk AI rådgivningsapp (2023-08-27)
Helvete alltså! Jag tror att väldigt få juriststudenter har insett vilken revolutionerande och omfattande påverkan AI-teknologin kommer att ha på vår bransch de kommande åren. Det kanske låter märkligt, men AI är knappast ett ämne som diskuteras särskilt mycket bland juriststudenter. De har liksom inte riktigt vaknat upp ännu om att AI-teknologin är här och kommer ha en inverkan för all framtid i vår bransch. Än så länge har ingen svensk juridisk AI-tjänst lanserats på marknaden – men det är bara en tidsfråga. Den stora lanseringen av ChatGPT till allmänheten för mindre än ett år sedan har varit en milstolpe för AI-utvecklingen inom juristbranschen, och nu börjar saker verkligen röra på sig. För ett par veckor sedan fick jag en inbjudan via en förfrågan i Stockholms juristprograms Facebook-grupp (ännu en anledning att gå med i alla relevanta studentgrupper!) om att beta-testa en AI-app för rådgivning inom bland annat familjerätt. Att en sådan tjänst redan nu kan leverera så pass bra svar är helt sjukt. Framtiden är verkligen här! Det här är verkligen en ögonöppnare, och det enda jag kan tänka på är att jag måste välja en juridisk karriär där jag inte riskerar att bli helt ersatt av en robot. AI är en fantastisk utveckling för juridiken, och jag ser inget problem med det – men det gäller att ha huvudet på skaft och planera sin framtid klokt med det i åtanke.
Uppdatering: 20204-02-24
Inte förrän idag som juridikpodden tog upp ämnet om AI med avsnittet S25E02 “Kommer jurister ersättas av en AI"?”.
35:44: Tove: “En annan del av AI som väl diskuteras inom nästan alla olika yrkeskategorier, och inte minst bland jurister, är ju hur stor är risken att vi blir ersatta av AI?
44:45 Schultz: “Kommer juristerna att ersättas av AI? Jag tror att inom kort kommer vi att ha AI-lösningar som är ganska bra på enkel juridik. Det är sådant som du håller på med Tove. fniss Familjerätt tänker jag. Hjälp mig att skriva ett testament, hjälp mig att skriva en framtidsfull makt. Det tror jag att bottarna kommer att kunna göra ganska bra, ganska snart.”
Nyss inkomna böcker till UB (mindre än en vecka kvar till terminsstart). Hur många böcker om juridik kan du finna på bilden? (2023-08-23)
Kan oftast inte hejda mig själv från att kika på denna hyllan när jag går förbi den och emellanåt så hittar jag faktiskt intressanta titlar som vidgar mina vyer. Vanligtvis har jag dock knappt tid att läsa något annat än kurslitteraturen under terminerna. Bland böckerna på hyllan i bilden ovan hittade jag minst en riktig udda fågel inom juridisk litteratur – så pass udda att jag inte kunde motstå att låna hem den. Efter att ha ögnat igenom baksidestexten och bläddrat lite i den, skumläst några stycken (se bild nedan), var jag helt enkelt tvungen att ge den en chans.
Läser man på baksidan av boken hittar man denna beskrivningen (se bild nedan). I sista stycket på baksidan står “förord av en gigant” vilket refererar till det f.d. justitierådet Stefan Lindskog som skrivit förordet till boken.
Prosan är skrivet från ett något typ av alter ego “OF(L)” eller ett tredje persons perspektiv. Och exempelvis när man bläddrar i boken så går det minst sagt upp för en att det är en egocentrisk bok om processjuridik (se bild nedan):
Ja, som sagt – jag lånar hem denna. Och för att återkoppla till rubrikens fråga: Svaret är att det just nu finns 18 böcker om juridik på hyllan (om man räknar med boken om ideella föreningar, som innehåller ett avsnitt om praxis inom associationsrätt för ideella föreningar). Ja, jag vet detta eftersom jag bläddrade igenom alla böcker av intresse.
Fick en inbjudan från en kurskamrat att sticka iväg och titta på en hovrättsförhandling idag (2023-08-21)
Var dock tvungen att tacka nej eftersom jag hade bestämt mig för att åka till campus och läsa lite i nästa termins kurslitteratur.
Perspektiv: En amerikansk skilsmässoadvokats (James Sexton) familjerättsliga erfarenheter om sin syn på kärlek och äktenskap (2023-07-16)
Denna amerikansk skillsmässoadvokat gav ett par intressanta perspektiv om hans familjerättsliga erfarenheter som format hans nuvarande syn på kärlek och äktenskap utifrån ett amerikanskt juridiskt perspektiv. Kan verkligen rekommendera att lyssna på den då han är inne och petar på fundamentala universala sanningar och aspekter om mänskliga förhållanden, samvaro och samliv utifrån amerikansk juridiska kultur och rättssystem värderingar.
Min sammanfattning
“One of the most depressing divorces i ever did was a guy who was I think 92, and what made it depressing is that he had left his wife of… I dont know 50 something 60 something years for a younger woman, a woman in her 50s. And I just remember what was sad about it to me was this guy is still being led around by his dick like´, I thought ‘oh my god Im gonna be chained to an idiot forever. Like, Im gonna forever be led around by my dick and i remember thinking like ‘no, I really thought that at like 90 something I would just like… a beautiful woman would walk by and Im like ‘oh theres a human being’, like there would be no […] no sense of like ‘YEAAAH! you know, what would be gone from me and this guys proof that 90 something years old and you’re still thinking with your dick… that terrified me, it really did. It actually upset me. because I thought, man I thought at some point Id get to experience what its like to just be free.”
Mark Latia: “Sometimes i, i wonder if female attractiveness isnt the most… the highest valued commodity”
“100% […] What an attractive woman. And when I say attractive I just dont mean attractive i mean even just sexually confident. I mean what an unbelievebale lucrative career that is. Like i do divorces for people… you know one walks out with 200-300 million dollars. He was an analyst at Goldman Sachs who built an hedgefund and then sold it. And then used his trading algorithm to build it up to 500 million dollars… She was hot. And slept with him… for a while. And then stopped. And started sleeping with other people, and playing tennis, and having botox. And shes going to get half. Like thats fucking incredible. You know what he had to do to get that. What she had to… Ill fuck that guy for 200 million dollars. Are you kidding me!? Like thats insane, like thats incredible And god bless. Im not saying that this person… this is the rules of the game.”
Anders Öfvergård “Arga snickaren” förhör på Prime Crime i åtalet mot honom gällande ringa stöld. Mål B 5076-23, Nacka tingsrätt (2023-07-08)
Någon gång i framtiden kommer jag förhoppningsvis återvända till det här inlägget och förhöret med Anders nedan för att analysera i detalj varför den tilltalade inte framstår som trovärdig överhuvudtaget. Med det sagt klipper jag in en bild på det mest centrala ur förundersökningen nedan:
Det intressanta med dessa förhör var att få höra hur advokaten Johan Eriksson arbetade i korsförhör. Jag hade ganska höga förväntningar på hans förhörsteknik, särskilt med tanke på att han hittills blivit framröstad som "advokaternas advokat" nio år i rad.
En kuriositet är att Johan tidigare har företrätt klienter i liknande mål. I sin bok I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokat (s. 48–50, 62–64) skriver han om ett snarlikt fall. Han har även varit försvarare för en justitieråd som ertappades för ringa stöld med en liknande invändning. Den här typen av fall och scenarion är alltså något han har stött på flera gånger, vilket förstås inte är konstigt för en brottmålsadvokat.
Det var oerhört lärorikt att lyssna på hur Johan successivt försökte montera ner vittnets minnesbild av gärningsmannens händelseförlopp. Först etablerade han en kontakt och byggde upp ett förtroende med vittnet, för att därefter steg för steg ifrågasätta detaljer i minnesbilden. Här måste man också säga att vittnet var fenomenalt, som genomgående gjorde ett väldigt trovärdigt och tillförlitligt intryck. Med facit i hand tror jag inte att Johan hade kunnat göra så mycket mer – vittnet hade en alltför stabil minnesbild av händelseförloppet.
En sak som slog mig var hur svårt det måste vara för ett ombud att hålla tillbaka sin egen uppfattning om sin klients skuld, särskilt i ett mål där vissa omständigheter inte går att bortförklara hur mycket man än försöker. Vissa delar av en klients berättelse går helt enkelt inte att måla upp i en annan dager, oavsett vad klientens egen inställning är.
Här hade jag önskat att få ta del av pläderingen, om inte annat för att höra hur Johan försökte knyta ihop säcken kring det bristande uppsåtet. Man kunde ana vilken bild han försökte måla upp, och även om jag i det här fallet inte var särskilt övertygad av hans klients version, hade det ändå varit intressant att se hur han byggde sitt resonemang.
Uppdatering (2023-07-07): Domslut
Anders blev dömd för ringa stöld (397 kr i värde för stulet kött) till 40 dagsböter á 1 000 kronor = 40 000 kr.
Uppdatering (2023-07-11): Den verkliga påföljden av denna dom. Hur kommer folkets domstol att avgöra detta?
Kriminologi professorn Leif GW Persson siar i en intervju angående detta brottet om att ha nu tror att domen inte kommer att överklagas och resultatet av denna dom är att Anders kommer förlora 90% av sina uppdrag. Dvs. han tror att Anders Öfvergård kommer bli cancellad.
Uppdatering (2023-10-31): Intervju på kanal 5 med Anders om domen
Uppdatering (2024-01-19): “Anders Öfvergård gör comeback efter skandalerna: ‘Haft tid för reflektion’”
“Anders Öfvergård, 55, tillbaka med nya programmet ”Renoveringsdrömmar” på Kanal 5”
Folkets domstols domslut: Det verkar som om ringa stöld inte var ett tillräckligt stort skäl för att Anders skulle bli cancellad. Anders kommer att vara tillbaka i tv-rutan till höst med ett nytt tv-program. Leif GW Persons tes är därmed motbevisad.
Källa: Kanal 5 facebook, “Anders Öfvergård i BIANCA”, publicerat 2023-10-31 kl 09:01.
Lite beställning av aktibilagor i en pågående research inför ett framtida blogginlägg… (2023-07-31)
Med anledning av en gammal DJ artikel för 9 månader sedan har jag sedan dess alltid velat göra lite större dykningar i dessa i inlagorna. Nu när jag har semester så har jag äntligen lite tid över till att dyka djupare in i detta. Mer om mina potentiella fynd kommer jag att skriva i ett framtida blogginlägg.
Uppdatering 2023-09-25: Projektet läggs på is tillsvidare.
Fick det här slutbeskedet om ljudfilerna måste transkriberas och för en ganska häftig summa pengar.
“Hej igen, Jag har fått den slutliga offerten på transkriberingen och kostnaden uppgår till totalt 5 800 kr. För ordningens skull vill jag bara kontrollera så att du fortfarande är intresserad. Du får gärna återkomma med besked. Med vänlig hälsning”
Får tyvärr lägga detta projektet på is tillsvidare tills jag begär dem igen och möjligtvis då de gör ny sekretessprövning.
Mer ekonomiska resurser behövs till juristprogrammet? (2023-07-27)
Debattinlägget i DN 27/7: ”Statens snålande riskerar att gå ut över rättssamhället”
“Juridik är inte längre något man kan lista ut själv, utan ett hantverk som kräver intensiv, lärarledd utbildning. Men det kostar. I stället satsar staten betydligt mindre på jurister än på nästan alla andra studenter. Dessutom måste domarbristen och europeiseringen av yrket mötas med åtgärder, skriver Boel Flodgren och Joakim Zander på Ekonomihögskolan i Lund.”
Min sammanfattning av artikeln:
Juristutbildningen behöver tilldelas mer ekonomiska resurser: Juriststudenter får bland de lägsta statliga tilldelningarna per student, 56 000 kr per år, jämfört med andra program som får betydligt mer, som medier som får upp till 600 000 kr per år. Författarna refererar även till en utvärdering av juristprogrammen i Lund och Uppsala, där studenterna efterfrågat mer handledning, feedback och praktiska övningar.
Domarrekryteringen måste stärkas: En konkurrenskraftig lön och en hög arbetsbörda gör domaryrket mindre attraktivt, vilket leder till att icke-ordinarie domare dömer i stor utsträckning, vilket kan innebära sämre kvalitet i domarna.
Mer fokus på konstitutionell rätt och europeiskt samarbete: Författarna föreslår ett utökat samarbete mellan internationella läroverk, särskilt inom EU/Europarätt, för att utbilda juristerna mer effektivt i dessa områden.
Mina reflektioner om debattartikeln
Jag håller med om att det är ett problem att juristprogrammet, även här i Umeå, behöver mer resurser för att kunna ge studenterna bättre praktiska övningar, handledning och återkoppling. Jag har själv blivit förvånad över den relativt lilla mängden handledning under programmet. Precis som artikelförfattarna påpekar, krävs det ekonomiska resurser för att dessa förbättringar ska kunna genomföras, och jag tror att detta gäller för många program, inte bara juristprogrammet. Men för att verkligen kunna bedöma och diskutera om juristutbildningen får tillräckliga resurser, tycker jag att det behövs en bredare jämförelse med andra utbildningar. Enbart att säga att juristprogrammet får lägre tilldelning är inte tillräckligt för att förstå den faktiska situationen. Vi behöver ett bättre perspektiv, som medelvärden eller medianer, för att verkligen förstå skillnaderna i resurstilldelning och hur detta påverkar utbildningens kvalitet.
När det gäller domarrekryteringen, håller jag med om att det är ett stort problem som diskuterats i över ett decennium. Artikelförfattarna nämner att en konsekvens är att icke-ordinarie domare dömer mer, vilket kan leda till kvalitetsproblem. Jag tycker det vore intressant att höra mer om hur de ser på lösningar på detta problem, eftersom de inte presenterar några konkreta förslag i artikeln. Jag tycker också att utbildningen skulle kunna fokusera mer på detta, men jag skulle vilja veta mer om vad det skulle innebära konkret och hur det skulle kunna förbättras under utbildningens gång.
Jag håller med om att det behövs mer samarbete mellan läroverk både inom Sverige och internationellt, särskilt inom EU-rätt, vilket artikelförfattarna påpekar. På Umeå universitet läser vi för närvarande 15 hp konstitutionell rätt under termin 1, men jag skulle vilja veta vad författarna har i åtanke när de säger att mer resurser behövs för att belysa dessa ämnena mer. Vad konkret skulle förbättras i kursplanen? Jag är både öppen för och skeptisk till förslagen, och skulle vilja se konkreta exempel på hur EU-rätten skulle kunna integreras bättre i utbildningen.
Källa:
Boel Flodgren och Joakim Zander, ”Statens snålande riskerar att gå ut över rättssamhället”, Dagens nyheter debatt 2023-07-26, https://www.dn.se/debatt/statens-snalande-riskerar-att-ga-ut-over-rattssamhallet/
*Det är oklart vilka källor debattförfattarna har använt sig av där de grundat sina påståenden från utvärderingen som gjorts på juriststudenterna men jag gissar på att det kanske kan handla om denna rapporten här.
Nyhetsmedias sensationalism. Det typiska exemplet att media rapporterar det abstrakta straffvärde. Men där sydsvenskan blir sågad av twitter åklagaren @ride_fixer. (2023-07-24)
Och så var det… det här med bevisvärderingen i de svenska domstolarna. Utdrag från programmet Uppdrag gransknings avsnitt “Där mördare går fria - vad hände sen?” (2023-07-19)
Det jag tar med mig från programmet:
(tidsstämpel: 24:14-24:50)
Reporter: “Jag har pratat med personer som säger att domstolar är ganska dåliga på att lägga ihop samverkande bevisning. Att göra en egen bevisvärdering… [...]”
Nils Pålbrant (rådman, Uppsala tingsrätt): “Man gör en allmän överblick över hur pass starka vi tycker att bevisen är och hur långt man kommer, hur mycket det räcker. Det viktiga är att man får ett rä… riktigt resultat. beroende… och det hör ju kanske samman med vilken metod man använder… tror jag.”
(tidsstämpel: 25:22-27:15)
Reporter: “Han [Christian Dahlman] är expert på bevisvärdering och är kritisk till hur många domare värderar bevisning."
Christian Dahlman: “Domare har ju ingen träning i sannolikhetskalkyl. Så det enda de har att falla tillbaka på är ju de här intuitiva bedömningarna. Det är ju det som är problemet”.
Reporter: “Han förespråkar en matematisk metod för hur man kan beräkna värdet på flera samverkande bevis, en metod som bl.a. hovrätten tagit fasta på i det uppmärksammade Malin-mordet, nyligen.”
Reporter: Vad gör domstolarna för misstag när det gäller att bedöma den indiciebevisning som finns?
Christian Dahlman: “Ett vanligt misstag som domstolar gör är att eftersom de inte har någon metod för hur de ska räkna samman bevisning. Så tittar dem på varje omständighet för sig och så frågar de sig ´Jaha, räcker den här till för bortom rimligt tvivel… näeee det gör den inte riktigt. Då lägger vi den åt sidan´. Så tittar man på nästa samverkande omständigheter. ´Ja, räcker den här ensamt till för bortom rimligt tvivel? näee det gör den inte´. Och sen så tycker man då när man har svarat nej på det sättet, på alla omständigheterna sen ´Jaha jamen då blir vi tvungna att fria då´. Men då missar man ju att man måste ställa sig frågan: ´Men vänta lite, hur sannolikt är det att alla dem här omständigheterna skulle föreligga samtidigt om den här personen är oskyldig?´”
Reporter: “Skulle du säga att det är vanligt att svenska domstolar missbedömer bevisvärdet helt enkelt?”
Christian Dahlman: “Alltså hur ofta detta leder till… ehhh fel, det är ju väldigt svårt att säga när man tittar på domskälen. Jag har hittat fall där jag kan säga med exempel att det händer. Och eftersom jag vet att det finns… den metod som används inte är rättssäker så misstänker jag att det, att det händer allt för ofta”.
Statisitk på uppklarade dödskjutningar visade i programmet
[Källa: https://www.svtplay.se/video/KXArYbx/uppdrag-granskning/dar-mordare-gar-fria-vad-hande-sen?position=3088&id=KXArYbx ]
Är fortfarande på besök för att träffa familjen här nere i Skåne… så då finns det inget annat än att göra också än att ta en beställning på nästa veckas menyer (2023-07-06)
Antagningsbesked till höstens kurser (2023-07-12)
Rättsociologi 30 hp (valbarkurs) - Lund universietet
Jag har länge känt att det saknats ordentliga modeller för rättssociologi inom juristprogrammet. Därför har jag valt att läsa en 30 hp grundkurs i ämnet under hösten och våren. Jag ser verkligen fram emot det, eftersom detta ämne är lika intressant som juridik. Det känns som en miss för alla blivande jurister att programmet inte redan innehåller åtminstone en 7,5 hp “crash course” i rättssociologi. För att denna kurs skulle kunna räknas med i min examen var jag tvungen att kontakta den juridiska institutionen här i Umeå och få kursen godkänd. Anledningen till detta är att man inte får läsa valfria kurser på 30 hp om de handlar om juridik, och eftersom rättssociologi innehåller moment som berör juridik, var det nödvändigt att institutionen granskade kursen. Lyckligtvis godkände de min förfrågan, och jag får nu räkna med poängen från kursen i min framtida examen.
Kriminologi och viktimologi för jurister 15 hp (fördjupningskurs) - Umeå universitet
Tycker bl.a. viktimologi verkar vara ett intressant ämne. Har inte tänkt så mycket mer än att det verkade vara ett spännande ämne.
Jag är en juridiknörd… men alltså nej tack till denna!
Den antika historieskrivaren Herodotus (484-425 f.kr.) skildring om vad man kunde göra med med en korrupt domare i dåvarande Persien.
[Citerade texten nedan är ej skriven av mig och är tagen från en text som dök upp i nyhetsflödet på sociala medier]
“A 16th century painting showing the skinning alive of a corrupt judge, Sisamnes, in the year 500BC. Sisamnes was a corrupt royal judge at the time of Cambyses II in Persia. It was discovered that he took a bribe in court and passed an unfair judgement. As a consequence the king ordered that he be arrested for his corruption and ordered that he be skinned alive. Before passing judgement the king asked Sisamnes who he wished to nominate as his successor. Sisamnes, in his greed, chose his son, Otanes The king agreed and appointed Otanes to replace his father. He subsequently passed judgement and ordered that Sisamnes removed skin should be used to upholster the seat on which the new judge would sit in court to remind him of the potential consequences of corruption. Otanes, in his deliberations, was forced to always remember that he was always sitting on the skin of his executed father. This helped to ensure fairness and equity in all his hearings, deliberations and sentences.”
Herodotus skrift skildrad av renässansmålaren Gerard David (1460-1523) på bilden nedan:
[Källa: Wikipedia, "Sisamnes", https://en.wikipedia.org/wiki/Sisamnes ]
Lite skärmstrul i Malmö tingsrätt inför en kommande häktningsförhandling (2023-07-11)
Och så var det, det här med nyhetsmedias sensationalism… (2023-07-06)
Rättmätigt sågat av Malmö tingsrätts chefsrådsman på sociala medier också:
Frågeställning: Är all publicitet bra publicitet för en försvarare? (2023-06-28)
Från en expressensartikel den 28 juni 2023. Försvarsadvokaten Ewa Wressmark kommenterade domen på sin klient som dömdes för våldtäkt i tingsrätten och hovrätten:
"Samtliga fem åtalade dömdes i såväl tingsrätt som hovrätt. I hovrätten skärptes straffet. De fyra under 18 år fick sluten ungdomsvård, men 18-åringen, som vid tiden för brottet bara varit 18 i fyra dagar, dömdes till fängelse i fem år och tio månader.
– Han är oerhört ledsen, arg och besviken. Han fyllde 18 år fyra dagar innan den här händelsen. Han hade maximal otur. Hade detta hänt helgen innan så hade han som de andra fått en helt annan påföljd, säger Ewa Wressmark.
Frågeställningen vill jag återkomma till i framtiden och försöka besvara då den tål att grävas mer i. Jag kommer komma tillbaka till detta inlägget i framtiden.
Källa:
Jens Möller, “Hon våldtogs av fem killar: ‘De satt och skrattade’”, 2023-06-28, https://www.expressen.se/nyheter/hon-valdtogs-av-fem-killar-de-satt-och-skrattade/ ]
Sommarläsning 2023 (Uppdaterad 2023-07-05)
Tyvärr behandlade inte T5 i processrätten (2022) vid Umeå universitet särskilt mycket om bevisrätt, så jag får väl läsa det på egen hand. Jag har även känt en stor avsaknad av de deskriptiva bevisteorierna. För att råda bot på det har jag lånat två böcker skrivna av f.d. nämndemän, varav en av böckerna finns med på kurslitteraturlistan för en av de kommande kurserna jag ska läsa till hösten (rättssociologi). Förutom dessa böcker skulle jag vilja finslipa mina färdigheter i rättsfallsanalys och också kolla i Bertil Bengtssons bok om lagstiftningsprocessen. Dessutom har jag alltid velat läsa klart Leif Silberskys bok "Jag - en advokat" från 1974, som jag påbörjade för ett år sedan. Jag kommer även att återkomma med korta sammanfattningar och bedömningar av dessa böcker i ett senare inlägg.
Att köpa ett dödsbo?
Skylten fångade min uppmärksamhet när jag strosade på trottoaren och gick förbi en antikvariat/second-hand butik under ett besök i centrala Malmö. Att köpa en andel eller hela dödsbon hade jag aldrig tänkt på som en affärsmöjlighet, och jag hade inte funderat på om det förelåg några juridiska hinder för detta. Det var ju inte direkt något vi lärde oss under successionsrätten i T3. För vissa är detta med att köpa ett dödsbo ingen nyhet, men för mig var det så. Ännu ett exempel (bland många) på hur teoretiska juridikstudier är, och hur viktigt det är för oss blivande jurister att också exponera oss för de praktiska juridiska delarna av livet, den "juridiska verkligheten".
Advokatsamfundets “mock trial” 30 juni i Almedalen.
Sedan en väldigt tidig start på programmet har jag burit på en stark och innerlig önskan att på ett eller annat sätt få en chans att studera svenska rättegångsspel. Jag pratar inte om de spelen där juriststudenterna deltar, även om de också ger värde under studietiden. Efter lång tid av tyst förhoppning om att en dag få uppleva ett sådant har jag nu fått reda på att ett sådant spel faktiskt genomfördes under Almedalsveckan. Och det visade sig att detta spektakel, ett publikt rättegångsspel, överträffade mina förväntningar. Jag lärde mig otroligt mycket när jag tittade på hela live-arrangemanget i en enda sittning. Rättegångsspelet i Almedalen 2023 spelades med riktiga aktörer i sina respektive roller, såsom Henrik Olsson Lilja (advokat) som försvarare och Mikael Swahn (hovrättsdomare) som ordförande. Nämndemännen bestod av kriminalpolitiskt orienterade journalister: Oisin Cantwell (Aftonbladet), Diamant Salihu (SVT), Åsa Erlandsson (DN) och Caspar Opitz (mediaombudsman).
Dagens lärdomar:
Det jag tog med mig från detta rättegångsspel var främst en känsla för hur det allmänna rättsmedvetandet kanske ser ut när det gäller en så pass normbrytande händelse. Resultatet av hur de röstade visade en diskrepans mellan: vad publiken dömde, hur nämndemännen dömde och hur ordföranden dömde. Mest intressant och givande var att höra alla de kommentarer som yttrades av ordföranden Mikael Swahn. Hans perspektiv som en riktig domare, sett genom hans erfarenhet, var nästan ovärderligt för mig som student. Att få höra en domare resonera öppet om rättsfallet, hur han extraherade prejudikatet från NJA 2021 s. 457 och pedagogiskt förklarade bevisningen i spelet var oerhört lärorikt. Jag kan verkligen rekommendera studenter att titta på detta rättegångsspel! Här nedan följer en transkribering av det allra viktigaste som jag tog med mig:
(01:19:00) Mikael Swahn “Ja nu är man påverkad här [efter att nämndemännen har fått lämna sina motiveringar och lägga sin röster]. Jag håller med om att det är ett svårt fall och det går att prata länge om det här. Men det ska vi ju inte göra. Men jag försöker ta det lite sammanfattningsvis då. Den har många lager den här bestämmelsen. Det är dels vilken verksamhet och då ska man konstatera… och det är inga problem för det har inte varit tvistigt i målet. Att det ska vara uthyrningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Och… och det här är uthyrningsverksamhet då för att man rycker ut, ja… helt enkelt göra ett ingripande för att det har skett ett brott. Sen finns det ju då tre stycken alternativa sätt som man kan störa på:
Och det första och allvarligare är ju då det här med utpressningssituationer o sånt där det ofta kanske är ett grovt brott. där… inom parentes så var det väl det väl därför detta brottet uppfanns. Man tänkte vissa områden var det vanligt att när polis och brandbilar kom dit så skedde det stenkastning eller man förstörde, att det var det som inte kanske var den typsituation man har tänkt sig. Men det är nummer ett: att skada en person. Nummer två är att skada egendom då… polisbilar eller annat, punktera däck och annat. Vi har ju inte nåt sånt här utan det var dunkande. Nummer tre är det här otillbörlig åtgärd. Och det kan vara att ställa sig i vägen eller vara högröstad å sånna saker… men då krävs det kanske lite mer än de här övriga två. Det är lättare att hamna i brott om man skadar en polis eller polisens fordon… ehm så att det här gör ju att rekvisitet “allvarligt ägnat att förhindra* [ägnad att allvarligt hindra] och precis som har sagts här vältaligt ifrån, i pläderingarna så betyder det att det inte behöver vara konkret utan att det ska ligga i farans riktning att eh… så att säga.
Sen kan det ju vara så i ena fallet att det har förhindrat eller stört en handling. Men… men där e det ju det här ehm… rättsfallet som då kanske ligger lite nära som advokat Olsson Lilja sade från 2021 [NJA 2021 s. 457]. Och.. jag försöker ta det i korthet: Där var det i ett utsatt område man kontrollerade fem personer i en bil eh.. å man stannar den här bilen och säger åt dem att vara tysta och sitta stilla med händerna synliga. En av dem går ut… och går aggressivt mot polisen och som det står i rättsfallen “med visst våld” får man då honom att gå tillbaka igen. Och domstolarna dömer lite annorlunda. Å jag e lite inne på det därför e det kanske… det kan spreta i praxis… man har sett det också. Och högsta domstolen kommer fram till att det är försvårande att det är numerärt underläge då för de här poliserna, det är försvårande situationen ett… ett a… där det liksom a.. ehh förekommit kriminella gäng i det här sitt och så… men man säger att det är begränsat i tid och det är en ganska spontan händelse så man friar den här killen… gör man där. Det är ju någonting vi har att förhålla oss till, högsta domstolen eh.. och som ska försöka vara vägledande och får man försöka tolka det i denna här situationen. Och jag ser det som ett samspel då mellan de här tre sakerna: hur sakerna är det man gör, åtgärden, hur akut är… är själva verksamheten då (här kan det då var varierande det kan då även vara ambulans som ska rädda en person väldigt akut om man stör det är ju allvarligt. Här är det… ja ganska, man ska gripa någon eh.. men gripandet har ju i och för sig inte störts så mycket. Man lyckas ju ändå gripa den här personen. Och sen just… alltså hur det har påverkat det hela. Det har ju inte påverkat.
Så att eh.. jag landar i. Men jag tycker att det ör helt rimligt att landa i olika saker. Att Filip då att som kortvarigt rycker i kläderna och inte gör så mycket mer. Ja det går nog att fria Filip baserat på det här högsta domstols avgörandet att det är en ganska så begränsad sak han gör. Även om hans syfte inte riktigt ska beaktas som… hade han kastat sten på polisen hade det inte liksom spelat någon roll att han hade haft det här syftet med att klara upp situationen. Men det kan ändå vara lite ursäktande att han: ni har ju faktiskt tagit fel person och rycker i kläderna och så… jag tycker inte det är nöd men det däremot spelar in att det inte riktigt når upp till riktigt till allvarligt [rekvisitet]. Så jag kan tänka mig att låta Filip gå för den här gången. Man skulle mycket väl kunna resonera likadant för Elijas och där tycker jag kanske det blir lite beroende av vilket uppsåt har Elijas till att de andra ansluter som sades här att… ehmm har han varit med om att nu skapa den här hotfulla situationen där även andra trycker på, jag kan väl… eh landar man i det som jag kan vara villig att göra för spelets räkning så att det blir lite olika utfall. Han ehh dunkar i bilen och är aggressiv och.. och kanske skapar en farlig situation som gör att den här polismannen Per Karlsson som är oerhört erfaren som gör att det här sticker ut ehmmm … att han ändå ändå når upp till “allvarlig störa”. Så jag tycker nog att Elijas att du får ta din ungdomsvård och där få prata om ditt missbruk och och… kanske dina attityder så att du inte hamnar i liknande situationer. Det är… det får bli min dom då att fria Filip och fälla Elijas.” (01:24:47)
“Lagrum: Sabotage mot blåljusverksamhet 13:5c brottsbalken:
“Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
2. illgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år.”"
Intervju med en nämndeman ur rättegångsspelet i advokatsamfundets podcast efteråt. Om hur svårt det egentligen är att sitta och döma:
(08:17) Fråga: “Hur svårt tyckte du att det var att vara nämndeman?”
Oisin Cantwell: “Det var tycker jag. Överraskande svårt. Jag har en betydande vana (vågar jag säga vid det här laget) av… rättegångar, huvudförhandlingar, av att läsa domar, av att hänga med i den kriminalpolitiska utveckligen och så vidare. Ändå upplevde jag det här som svårt. Brottet som sådant e ju tämligen banalt det e ju inga påskuplopp vi pratar om här. Icke desto när det här brottet sen ska möta lagen såsom det ser ut så uppstår de här aväggningarna som alls inte är enkla. Då till saken hör ju att hade det här varit en riktig huvudförhandling så hade man ju fått någon form av stöd och guidning av rådmannen. Det kanske hade förenklat för mig men jag tyckte inte alls detta var en enkel uppgift.”
Mina reflektioner
Jag som även gjort en handfull rättegångsspel under dessa åren på jurist programmet kan inget annat än att hålla med med Oisin här ovan om att det är vädligt svårt att sitta óch döma i ett rättegångsspelet t.om.. Även om det är en fiktiv rättegång. Detta visar ingenting annat än att sitta som domare är något som man måste slipa och förädla som till en början är en utmaning även för den som juridisk insatt i ämnet.
[Källa: https://podcasts.apple.com/us/podcast/30-hur-d%C3%B6mer-journalister-i-ett-fiktivt-brottm%C3%A5l-st%C3%A5r/id1572599280?i=1000619226140 ]
På besök på en lämplig gata någonstans i Umeå.
Strosade faktiskt runt i Umeå (i syfte att som ett personligt mål att utforska-Umeå-by-foot) denna sommaren och råkade faktiskt utan bättre vetande gå förbi den här gatuskylten (se bild nedan). Min impulskontroll i mitt medvetande vred och vände på sig när jag gick förbi skylten - så jag var tvungen att vända och gå tillbaka ett par steg för att ta upp mobiltelefonen och ta denna bild.
Frågeställning: Är detta ett nytt eller gammalt fenomen i Sverige? Förstasidan på DN. “21-årig aktivist gör tingsrätten till en arena för radikalhögern” (2023-06-09)
En minst sagt besynnerlig utveckling att extremister använder en domstolens utrymme som en arena för att föra sina ideologiska strider. Jag borde ju egentligen inte bli förvånad eftersom mänskligt beteende och extremism kommer i alls former och under alla möjliga sorters omständigheter och förutsättningar.
[Källa: https://www.dn.se/sverige/domstolar-blir-redskap-nar-nationalister-vill-masstamma-vansterfolk/]
Artikel: Rättspsykologen Julia Korkman om domstolarnas bevisvärdering av minnen i tidningen psykolog (2023-06-03)
Min egen sammanfattning och det som jag tar med mig om i artikeln: Ännu idag används det tveksamma tillvägagångssätt och metoder vid barnförhör hos polisen. Barn är väldigt öppna för suggestioner och att t.ex. ställa öppna frågor eller vid ett misstänkt sexualbrott använda sig av dockor för att försöka få barnen att illustrera vart barnen har blivit berörda kan vara problematiskt ur en rättssäkerhetssynpunkt. Även rättens bevisvärderingsmetod i bl.a. en avsaknad av en sannolikhetsbedömning med stöd av bevis som kommit från flera oberoende målsäganden där förhören har skett på ett korrekt sätt är även något dom är problematiskt.
[Källa: https://psykologtidningen.se/2023/04/19/racker-inte-med-att-stalla-oppna-fragor-till-ett-barn/]
Dokumentärserien “Skamlös”: En dokumentärserie i tre delar om Richard Olsson och hans ledande av två skrupelfria juristbyråer) (2023-06-01)
En sevärd dokumentärserie i tre delar. Tänkte att jag inte skulle nämna särskilt mycket av själva dokumentärserien då jag tycker man som jurist eller blivande absolut bör se den med egna ögon. Men det jag reagerade på utöver det som berörde seriens huvudkaraktärer var att några av de drabbade inte bara var klienter till byrån utan även juristerna själv som jobbade där. Juristerna hade bl.a. godkänt anställningsavtal med rent horribla avtalsvillkor om vad som skulle hända om man bröt mot anställningsavtalet. En frågeställning som lämnade mig konfunderad: Finns det någon mänsklig lärdom att hämta här angående att jurister själva som inte läser igenom anställningsavtal eller godkänner hemska klausuler i sina egna anställningsavtal? Det är minst sagt anmärkningsvärt. Mina rekommendationer är att se dokumentärserien!
